Background:

Nursing children is sometimes complicated as needle procedure can involve fear and pain. Nurses have expressed lack of knowledge and experience from the education.

Aim:

The aim was to describe nurses' experiences of meeting children during needle procedures.

Method:

A literature-based method involving eight analysed qualitative articles according to Friberg's five-step model to contribute to evidence-based nursing.

Results:

Three themes emerged: the nurse's responsibility, the nurse's pedagogical approach in needle procedures and the importance of the health care environment. Based on themes, eight sub-themes were identified: adapting information and communication, inviting participation, giving children courage, discovery of children’s strategies, to take support through play, to use distraction, the impact of the care environment and the impact of the caregiver.

Conclusion:

The literature study demonstrates that nurses, with the help of responsiveness and adaption, facilitates the child creating individual strategies which mitigates fear and pain during needle procedures. The nurse must create conditions for a positive meeting where the child is seen as a competent participant. Furthermore, the health- or medical care environment has proven important, and the nurse is responsible for letting the child get used to the environment before performing needle procedures. Experiences from a negative meeting follows the child to adult age and could create a behavior where necessary healthcare is avoided which contributes to unequal healthcare. Less experienced nurses need more knowledge and experience, enabling the nurse to contribute with evidence-based care that reduces children's discomfort.

Syftet med studien var att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av att möta barn vid nålprocedurer. Studiens resultat beskriver sjuksköterskans ansvar och pedagogik i mötet med barn vid nålprocedurer som har betydelse för att bidra till en god omvårdnad. Att bjuda in till delaktighet, anpassa information samt kommunicera på ett sätt som barnen förstod påverkade barns upplevelse av nålproceduren och gjorde att barnen upplevde kontroll och fick ett ökat välbefinnande.

Resultatet ger förslag på sjuksköterskors olika pedagogiska tillvägagångssätt för att upptäcka barns behov av stöd och tillämpning av strategier som hjälpte barn att hantera nålprocedurer. Sjuksköterskor förklarar att leken har betydelse för barn på olika sätt. Leken bidrar till information, delaktighet, kunskap samt distraktion som genom ett positivt möte minskade barns rädsla och smärta. Att vara lyhörd och uppmärksam på barnets signaler bidrar till att sjuksköterskor förstår barnens behov vid nålprocedurer. Bristande kunskap hos sjuksköterskor om barns behov av stöd bidrar till ett vårdlidande i form av rädsla och smärta.

Författarnas slutsats är att sjuksköterskor kan med hjälp av evidensbaserade omvårdnadsåtgärder och kunskap om möten med barn arbeta barncentrerat och minska barns obehag vid nålprocedurer.Att vara barn och genomgå en nålprocedur kan väcka rädsla och obehag. Sjuksköterskor har ett ansvar att möta barnet utefter ålder, utveckling och mognad samt bidra till en stöttande vårdmiljö. Barnet ska stå i centrum för omvårdnaden och sjuksköterskor behöver skapa förutsättning för en familjecentrerad vård. Studiens resultat innefattar åtta kvalitativa artiklar som har analyserats enligt Fribergs fem-stegsmodell. Analysen resulterade i tre teman och åtta underteman. Författarna anser att när sjuksköterskan har kunskap om möten med barn vid nålprocedurer kan sjuksköterskan stärka barnets resurser och främja barnets hälsa.