Bakgrund:

Fritidslärarens roll har förändrats sedan dess integration i läroplanen 2016. Med ett förnyat uppdrag och betoning på samverkan mellan fritidshem och skola har intresset för samverkan och dess inverkan på elevers utveckling och lärande blivit alltmer framträdande.

Syfte:

Syftet med undersökningen var att erhålla vidgad förståelse om hur en samverkan kan uppfattas och förstås samt hur det kan komma till uttryck i den dagliga verksamheten.

Metod:

Sju informanter deltog i studien innefattande fyra fritidslärare och tre grundskollärare i olika kommuner. Utmaningar i form av planering och organisering för en framgångsrik samverkan mellan enheterna identifierades under studien. Genom att använda tematisk analysmetodik och reflektera över samhällsvetenskaplig forskning stärktes förståelsen kring ämnet. Trots dessa utmaningar visade resultatet att medvetenheten om vikten av samverkan fanns hos fritidslärare och grundskollärare.

Resultat:

Sammantaget pekade resultatet på behovet av att utforska och utveckla samverkans-processer mellan fritidshem och skola för att uppnå en mer enhetlig och sammanhållen pedagogisk miljö för eleverna. Dessutom indikerade resultaten på att fritidslärarnas profession verkade vara i ett underläge jämfört med grundskollärarnas position inom skolan, där fritidslärarnas roll och ansvar inte verkade vara lika tydligt definierat eller erkänt. En teori som kan användas för att analysera detta fenomen är “autonomi”, som fokuserar på en känsla av valfrihet självbestämmande och frivillighet. I detta sammanhang kan teorin belysa hur professionella identiteter och yrkesroller formas och påverkar samverkansarbetet mellan de olika pedagogiska rollerna inom skolan.