Bakgrund:

Att kunna läsa, skriva och på andra sätt kommunicera kan ses som viktiga förmågor i det informationssamhälle vi lever i. Läsförmågan hos elever i årskurs 4 har dock visat sig sjunka, vilket framgår i den senaste PIRLS rapporten. Utvecklingen av de kunskaper som ligger till grund för att kommunicera via såväl tal som skrift påbörjas tidigt, vilket gör det intressant att undersöka resonemangen hos förskollärare som har ett ansvar över den undervisning som bedrivs under barnens förskoletid.

Syfte:

Studien syftar till att undersöka vad intervjuade förskollärare framhåller som betydelsefullt i barns tidiga litteracitetsutveckling.

Metod:

För att kunna ta del av förskollärares resonemang valdes en kvalitativ metod i form av semistrukturerade intervjuer med elva olika förskollärare.

Resultat:

Resultaten visar att förskollärare ser individrelaterade förmågor och förståelser som främst rör språk och litteratur som betydelsefulla för att litteracitetsutvecklingen ska fortskrida på ett gynnsamt sätt. Det kan också förstås som att arbete med språket är av hög prioritet, då resonemangen ofta landar i förmågor, förståelser eller arbetssätt som rör språkutveckling. Resultaten visar även hur förskollärare ser betydelsen av såväl vuxna i barnets närhet, som fysisk och social miljö som viktiga aspekter av den tidiga litteracitetsutvecklingen. Det framgår också att det finns en samsyn hos förskollärarna om att förskolan ska vara en plats där barns tidiga litteracitet ska ges utrymme till att växa fram i en trygg och stimulerande miljö. Det ska ju vara roligt.