Bakgrund:

Fritidslärare erhåller numera en lärarlegitimation efter 3 års högskoleutbildning, men flertalet studier visar att det råder oenighet kring fritidslärares arbetsuppgifter under den obligatoriska skoldagen, vilket även återspeglas i arbetsannonser. Huruvida deras roll definieras som resurs, lärarassistent eller fritidshemslärare tycks variera beroende på ledning och kollegors syn på deras kompetens. Den tidigare forskningen har i huvudsak fokuserat på fritidslärares perspektiv, vilket motiverar behovet av att skifta perspektiv och undersöka hur rektorer och grundlärare ser på fritidslärares arbetsuppgifter.

Syfte:

Syftet med studien är att bidra med kunskap om hur rektorer och grundlärare ser på fritidslärarens roll under den obligatoriska skoldagen. Vidare syftar studien till att undersöka rektorers och grundlärares syn på fritidslärares handlingsutrymme i undervisningen under den obligatoriska skoldagen.

Metod:

Studiens metod för datainsamling var en webbaserad enkätundersökning, där två separata enkäter utformades och distribuerades till de två undersökningsgrupperna. Urvalet av deltagare baserades på bekvämlighetsprincipen, och totalt deltog 71 rektorer och 199 grundlärare i studien. Insamlade data analyserades med hjälp av statistikprogrammet SPSS. För att besvara forskningsfrågorna kategoriserades svaren för att identifiera eventuella mönster. Dessutom utfördes t-test i syfte att jämföra svaren mellan rektorer och grundlärare och upptäcka likheter och skillnader. Vidare granskades normalfördelningen inom respektive grupp för att bedöma huruvida det fanns en samsyn bland deltagarna.

Resultat:

Resultatet visar att rektorer generellt har en tydligare uppfattning om fritidslärares arbetsuppgifter, jämfört med grundlärarna. Vidare finns en samsyn bland rektorer att fritidslärarna har en specifik yrkeskunskap som kompletterar grundärarnas kompetens, men detta stöds inte av majoriteten av lärarna. Majoriteten av rektorerna anser att fritidslärarnas kompetens tas tillvara på under skoldagen, medan majoriteten av grundlärarna inte håller med om detta påstående. Bland grundlärarna finns en större benägenhet att öppna upp för inflytande inom rastaktiviteter och arbete med elevernas sociala relationer jämfört med undervisning i mindre grupper eller värdegrundsarbete. Det finns också en överensstämmelse mellan rektorer och grundlärare när det gäller vikten av gemensam planeringstid, även om en avvikelse mellan önskad och faktisk praktik identifieras. Det stämmer även för vilka arbetsuppgifter rektorer anser att fritidslärare ska ha och vilka som tilldelas, där de som syftar till inflytande reduceras för att ge plats åt att “fylla en funktion”.