Konsekvenserna ett spelberoende kan ge är omfattande och allvarliga, de innefattar bland annat psykisk ohälsa, suicidförsök, riskbruk, våldsbrott samt ekonomiska problem. År 2018 inkluderades spel om pengar i socialtjänstlagen vilket innebar att personer med spelproblem fick rätt att söka hjälp hos socialtjänsten. Trots det är det få som söker, enligt forskning är låg tilltro till socialarbetares kompetens, dålig kvalité på insatser och omedvetenhet om att hjälpen finns några av orsakerna.

Studiens syfte var att undersöka hur handläggare arbetar med spelproblem och vilka förutsättningar de har för att utföra ett evidensbaserat arbete samt att undersöka om kommunerna informerar om möjligheten att söka hjälp. Två delstudier genomfördes, dels en tvärsnittsstudie dels en innehållsanalys av 145 kommuners hemsidor. 265 socialsekreterare besvarade webbenkäten, 75% var socionomer, år i yrket varierade från 0–38, 70 % hade handlagt 2 eller färre ärenden senaste året. Betydelsen av olika former av kunskap mättes på en femgradig skala störst var den från klienter (m=4.40), näst lägst kunskap från forskning (m=3.40). Socialstyrelsens rekommendationer om hur arbetet bör utföras följdes i olika grad; 55% screenade, 70% använde utredningsinstrument, 30% respektive 20 % erbjöd rekommenderade insatser. 75% hade inte blivit erbjuden kompetenshöjande utbildning, 50 % tillägnade sig inte ny forskning på arbetet. Innehållsanalysen visade att 1 av 4 kommuner inte informerade om rätten till att få hjälp.

Slutsatser är att förutsättningarna för de professionella att utföra ett evidensbaserat arbete kan och bör förbättras, så fler personer kan få den hjälp de behöver för att bli fria från sitt spelberoende.