Bakgrund:

Tidigare hade staten ett stort inflytande i valet om läromedel, med syfte att åstadkomma en likvärdig utbildning för alla elever oavsett skola och lärare. Numera är det lärarens eget ansvar att välja läromedel och metoder för att nå målen i läroplanen. Dagens läromedel inkluderar ofta en lärarhandledning, vilket fungerar som ett stöd för läraren i sitt arbete att genomföra undervisning. Trots detta används lärarhandledningen, utifrån tidigare erfarenheter, mer som en mall än som ett stöd i undervisningen. För att på ett effektivt sätt främja elevernas problemlösningsförmåga, är det av fördel att tillämpa en konkret till abstrakt arbetsmetod, vilket kan hjälpa eleverna att få en djupare förståelse för bland annat problemlösningsförmågan (Sterner & Trygg, 2019, s.3)

Syfte:

Syftet med studien är att bidra med kunskap och ge lärare samt övriga intressenter en insikt i hur olika läromedel möjliggör utveckling för elevernas problemlösningsförmåga. Fokus ligger på att undersöka hur två olika läromedel utifrån förlagens definition av problemlösning, stödjer en övergång från det konkreta till abstrakta (Concrete-Representational Abstract). Studien är avgränsad till läromedel i årskurs 3.

Metod:

För att besvara forskningsfrågorna i studien har en kvalitativ innehållsanalys använts för att utforska och analysera det empiriska materialet, med fokus på hur problemlösning presenteras. I studien har ett bekvämlighetsurval gjorts då läromedlen som valts ut dels är valda utifrån tillgängligheten, dels vilken årskurs som de tillgängliga läromedlen fanns i (Denscombe, 2018, s.71)

Resultat:

I studiens resultat framkom att andelen problemlösningsuppgifter skiljer sig åt främst vad gäller de olika läromedlen. Uppgifterna presenteras oftast i form av en text, ibland med tillhörande illustrationer i elevboken, och med olika omfattningar i lärarhandledningarna för de olika läromedlen. Slutligen visade det sig att ingen av läromedlen följer CRA-modellen, men uppvisar delar av den.