Bakgrund:

Problematisk skolfrånvaro är ett komplext fenomen som förekommer i olika länder i världen och den är ofta förknippad med känslomässiga, sociala och ekonomiska konsekvenser. En framgångsrik skolgång är betydelsefull för en positiv utveckling hos barnen och för deras psykiska mående. Genom att stärka deras KASAM (känsla av sammanhang) och inre resurser så skapas möjligheter för en framgångsrik skolgång. Det är av vikt att undersöka barnens egna upplevelser av problematisk skolfrånvaro för att bäst kunna bemöta behoven.

Syfte:

Syftet med detta examensarbete var att undersöka barns upplevelser av den problematiska skolfrånvaron i relation till deras psykiska mående.

Metod:

En litteraturöversikt med systematiska sökningar genomfördes som mynnade ut i nio kvantitativa och kvalitativa artiklar. Analysen genomfördes genom att materialet analyserades utifrån likheter och skillnader för att sedan sorteras under kategorier.

Resultat:

Resultatet ledde fram till de två kategorierna sociala faktorer och individuella faktorer med tillhörande subkategorier. Resultatet visar att barnen upplever brister på sociala relationer samt socialt stöd inom skolan. Även skolans hantering av den problematiska skolfrånvaron brister och skolan ignorerar eller kan ej hantera barnens psykiska mående. Resultatet visar även på individuella svårigheter som innefattar känslomässiga, psykiska och beteendemässiga svårigheter. Barnen upplever svårigheter i att själva hantera dessa problem.

Slutsats:

Resultatet indikerar att barnens behov och upplevelser måste uppmärksammas mer. Skolan behöver mer kompetens och resurser för att kunna hantera denna komplexa problematik.

Background:

Problematic school absenteeism is a complex phenomenon occurring in various countries worldwide, often associated with emotional, social, and economic consequences. Successful schooling is crucial for children's positive development and their mental well-being. By strengthening their sense of coherence (SOC) and internal resources, opportunities for successful schooling are created. It is essential to explore children's own experiences of problematic absenteeism to best address their needs.

Aim:

The aim of this master thesis was to investigate children's experiences of problematic school absenteeism in relation to their mental well-being.

Method:

A literature review with systematic searches resulted in nine quantitative and qualitative articles. The analysis was carried out by analyzing the material based on similarities and differences and then sorting it into categories.

Results: 

The results led to two categories: social factors and individual factors, along with four subcategories. The findings show that children experience deficiencies in social relationships and social support within school. Additionally, the school's handling of problematic absenteeism is lacking, with the school either ignoring or unable to address children's mental well-being. The results also highlight individual difficulties encompassing emotional, psychological, and behavioral challenges. Children experience difficulties in managing these problems themselves.

Conclusion:

The results indicate the need for greater attention to children's needs and experiences. Schools require more competence and resources to address this complex issue.