Bakgrund:

En av hörnstenarna i den palliativa vården är symtomlindring där vården syftar till att främja livskvalitet och lindra lidande. Vid ett palliativt förhållningssätt har sjuksköterskan en helhetssyn på patienten där stöd till största möjliga välbefinnande ges till livets slut. Ett av de vanligaste symtomen vid obotlig sjukdom är fatigue. Trots ökad kunskap om symtomet är evidensen svag för lindrande åtgärder. Bedömning av fatigue sker oftast enbart utifrån svårighetsgrad eller närvaro av symtomet men upplevelsen eller hur besvärande det är i patientens vardag framkommer inte. Att beskriva patientens upplevelse och hur besvärande fatigue är i vardagen är kliniskt relevant och speglar patientens perspektiv bättre.

Syfte:

Syftet var att beskriva patienters upplevelse av fatigue i samband med palliativ vård.

Metod:

En systematisk litteraturbaserad studie med tematisk analys baserad på Bettany-Saltikov och McSherry (2016). Tio artiklar av hög kvalitet inkluderades.

Resultat:

I resultatet framkom två övergripande kategorier; Fatigues påverkan på patienten och Patientens hantering av fatigue, samt fyra subkategorier: fysiskt ansträngande och psykosocialt påfrestande, undvikande beteende och förnekelse samt strategier i det dagliga livet. Fatigue uppfattades som onormal trötthet som inte var relaterad till fysisk aktivitet. Patienterna beskrev en brist på energi och muskelsvaghet. Den negativa påverkan fatigue hade på deras psykosociala liv var ett av de största problemen. Fatigue påverkade deras dagliga liv och ledde till nedstämdhet och social isolering. Patienterna dolde fatigue för närstående och det fanns en rädsla för att rapportera till vården. De försökte ta kontrollen över fatigue och gav aldrig upp på att testa olika metoder som kunde lindra symtombördan.

Slutsats:

Resultatet visar att fatigue är ett symtom som påverkar patienternas livskvalitet negativt och skapar ett stort lidande samt att patienterna inte får den symtomlindring de behöver.

Background:

One of the cornerstones of palliative care is symptom relief, where care aims to promote quality of life and relieve suffering. In a palliative approach, the nurse has a holistic view of the patient where support for the greatest possible well-being is given until the end of life. One of the most common symptoms of incurable disease is fatigue. Despite increased knowledge about the symptoms, the evidence for palliative measures is weak. Fatigue is usually assessed solely based on the severity or presence of the symptom, but the experience or how troublesome it is in the patient's everyday life is not revealed. Looking at the patient's experience and how bothersome fatigue is in everyday life is clinically relevant and reflects the patient's perspective better.

Aim:

The aim was to describe patients' experience of fatigue in connection with palliative care.

Method:

A systematic literature-based study with thematic analysis. Ten high-quality articles were included.

Results:

In the result, two themes emerged; how fatigue affects the patient and how the patient handles fatigue, as well as four subthemes: physical impact and psychosocial impact, avoidance behaviour and denial and strategies in daily life. Fatigue was one of the most common symptoms and perceived as abnormal tiredness not linked to physical activity. Patients described a lack of energy and muscle weakness. The negative impact fatigue had on their psychosocial life was one of the biggest problems. Fatigue affected their daily lives and led to depression and social isolation. The patients hid fatigue from relatives and there was a fear of reporting to the health care. They tried to take control of fatigue and never gave up on testing different methods that could alleviate the burden of symptoms.

Conclusion:

The result also show that fatigue is a symptom that negatively affects patients' quality of life and creates great suffering. The results also that there are large gaps in knowledge regarding symptom relief and care for fatigue.