Forskning visar att många förskollärare känner en osäkerhet kring att använda estetik som undervisningsmetod i förskolan. Tidigare studier har betonat estetikens betydelse för att främja barns språkutveckling, kommunikation och sociala interaktioner. Ehrlin och Wallerstedt (2014, s. 1801–1802) lyfter att förskollärarutbildningen genomgått en akademisering och därmed blivit mer teoretisk än praktisk.

Syftet med denna studie är att jämföra och analysera kursplaner inom ämnet estetik från olika lärosäten som innehar förskollärarutbildningar. Studien syftar specifikt till att undersöka likheter och skillnader ur ett historiskt perspektiv mellan kursplaner från 2010-talet och 2020-talet, samt att identifiera förändringar i ämnesestetiska kursplaner under denna tidsperiod. Utifrån ett läroplansteoretiskt perspektiv har vi använt oss av de didaktiska frågorna vad, hur och varför för att analysera kursplanerna. I vår analys vill vi synliggöra vad för estetiska kunskaper vi kan utläsa att förskollärarstudenter får med sig under sin studietid.

Resultatet visade att det finns variationer mellan de olika lärosätena vilket kan innebära att förskollärarstudenterna får olika kunskaper och erfarenheter trots att alla förskollärarutbildningar utgår ifrån samma examensmål. Slutligen visade studien på betydelsen av en väl avvägd kombination av teori och praktik samt behovet av att överväga hur olika tolkningar av nationella mål kan påverka utbildningens kvalitet och studenternas erfarenheter.