Forskning visar brist på arbetssätt och kunskaper kring barn i behov av särskilt stöd samt hur begreppet definieras. Det finns bristande forskning kring definitionen av barn i behov av särskilt stöd vilket resulterat i att vår forskningsstudie fokuserat oss på organisation, arbetssätt och hur förskollärarna definierar barn i behov av särskilt stöd.

Studien har utgått ifrån en kvalitativ forskningsmetod där empirin har samlats in med hjälp av semistrukturerade intervjuer för att få en djupare inblick i förskollärares erfarenheter och arbetssätt i relation till barn i behov av särskilt stöd. Materialet har transkriberats och analyserats med hjälp av OneNote och diktafon.

Analysmetoden grundar sig i Nilholms (2020) perspektiv där det kompensatoriska, kritiska och dilemmaperspektiv tas upp med grund i studiens centrala begrepp. I analysprocessen har vi också använt oss av begreppen delaktighet, inkludering och specialpedagogik för att analysera den insamlade data.

Resultatet visar att förskollärare upplever en saknad av specialpedagogik i sin förskollärarutbildning samt att definitionen av barn i behov av särskilt stöd ingår i ett stort perspektiv där förskollärare beskriver flertalet faktorer som ingår i begreppet. Vidare beskrivs hur förskollärare ser på delaktighet och inkludering i förskolans verksamhet i relation till barn i behov av särskilt stöd. Specialpedagogisk kompetens saknas bland flertalet förskollärare och många upplever att det får stöttning via fortbildningar från respektive specialpedagog för att utveckla sin specialpedagogiska kompetens.