Bakgrund:

Forskning visar att ungdomar som har med sig en fullgjord skolutbildning och gymnasieexamen har en bättre hälsa och klarar sig bättre på arbetsmarknaden i framtiden. Trots lagstiftning och medvetenhet om att utbildning är en hälsofrämjande faktor finns en utmaning i svensk skola med många elever som har problematisk frånvaro, som inte når kunskapsmål, vilket i värsta fall kan leda till studieavbrott.

Tidiga forskningsteorier har sett på hur individuella inre faktorer påverkar elevens frånvaro från skolan. Men senare tids forskning har ändrat perspektiv och ser frånvaroproblematik utifrån faktorer i en elevs sociala kontext som påverkar skolfrånvaro. Bronferbrenner introducerade en systemteoretisk ekologisk teori för att kunna beskriva det sociala systemet en elev ingår i. I detta system finns systemkrafter som påverkar skolnärvaro positivt och negativt. Petri Partanen använder begreppen frisk- och riskfaktorer när han beskriver faktorer som påverkar elevers hälsa i skolan.

Syfte:

Examensarbetet har som syfte att sammanställa och analysera evidens för vilka faktorer som påverkar elever vid problematisk frånvaro i skolan och studieavbrott för att se på vilket sätt resultatet från evidensen kan påverka skolans arbete för att öka elevers närvaro i skolan.

Metod: En systematisk litteraturstudie med innehållsanalys har genomförts på 16 vetenskapliga artiklar.

Resultat:

I resultatet beskrivs faktorer och systemkrafter som påverkar vid problematisk frånvaro och studieavbrott inom tre huvudområden: individ, familj och skola. Individfaktorer delas in i tre underrubriker: individuell förmåga, mental hälsa och NPF-diagnoser. Faktorer i familjen i familjen delas upp i socioekonomiska faktorer och föräldrars utbildningsbakgrund. Skolfaktorer delas in fyra underrubriker; skolethos, lärmiljö, social kontext, stödinsatser och dokumentation.

Slutsats:

Det finns flera systemkrafter i en individs olika systemnivåer som påverkar elevernas vilja att delta i skolaktivteter. De faktorer som nämns i alla systemnivåer är relationell lärmiljö, stödinsatser och känslan av upplevd delaktighet. Dessa tre faktorer påverkar en individs upplevelse av tillhörighet till skolan. När elever som hamnat i problematisk frånvaro möts av vuxna från skolan som är intresserade av att skapa relationer och lyssna på eleven är det ofta främjande för en ökad närvaro i skolan med rätt stödinsatser.

Background:

Research shows that young people who have completed their school education and upper secondary school diploma have better health and do better in the labour market in the future. Despite legislation and awareness that education is a health-promoting factor, there is a problem in Swedish schools with many students who have problematic absences, who do not reach learning goals, which in the worst case can lead to dropouts. Early research theories have looked at how individual internal factors affect the student's absence from school. However, recent research has changed perspectives and looks at absenteeism problems based on factors in a student's social context that affect school absenteeism. Bronferbrenner introduced a systems theoretical ecological theory to be able to describe the social system a student is part of. Petri Partanen uses the concepts of health and risk factors when describing factors that affect students' health in school

Purpose:

The purpose of this thesis is to compile and analyze evidence for the factors that affect students in case of problematic absence from school and drop-outs to see in what way the results from the evidence can affect the school's work to increase students' attendance in school.

Method:

A systematic literature review with content analysis has been conducted on 16 scientific articles.

Results:

The results describe factors and systemic forces that affect problematic absence and drop-out in three main areas: individual, family and school. Individual factors are divided into three subheadings: individual ability, mental health and NPF diagnoses. Family factors are divided into socioeconomic factors and parents' educational background. School factors are divided into four subheadings: school facilities, learning environment, social context, support measures and documentation.

Conclusion:

There are several systemic forces in an individual's different system levels that affect students to want to participate in school activities. The factors mentioned in all system levels are relational learning environment, support efforts and the feeling of perceived participation. These three factors affect an individual's experience of belonging to the school. When students who have ended up in problematic absence are met by adults from school who are interested in creating a relationship and listening to the student, it is often conducive to an increased presence in school with the right support measures.