Syftet med studien var att undersöka hur socialsekreterare som arbetar med myndighetsbeslut på en utredningsenhet för barn och unga upplever fenomenet problematisk skolfrånvaro. Vidare var mitt syfte att möjliggöra för ytterligare insikt inom socialt arbete och för andra berörda aktörer som på olika vis möter barn med problematisk skolfrånvaro. Eftersom min avsikt var att undersöka socialsekreterares upplevelse och livsvärld om problematisk skolfrånvaro har jag valt kvalitativ forskningsmetod. Medverkande personer i studien är tre socialsekreterare som arbetar på en utredningsenhet på ett socialkontor för barn och unga. Presentationen av resultatet skildrar socialsekreterarnas upplevelse om fenomenet och förklarar intervjupersonernas perspektiv i sin livsvärld. Socialsekreterarnas unika upplevelser ska ses som en möjlighet att förklara hur fenomenet kan förstås och upplevas. Resultatet beskriver fyra olika teman som framkommer i undersökningen. Det första temat är socialsekreterarnas känsla av hopplöshet och frustration. Det andra temat belyser problematisk skolfrånvaro som ett socialt problem. Det tredje temat förklarar socialsekreterarnas kunskap för fenomenet. Det avslutande temat tar fäste på socialsekreteraren som samarbetspartner. Resultatet beskrivs ur ett fenomenorienterat perspektiv vilket innebär att forskningen börjar och slutar i den levda livsvärlden. I studien går det att påvisa möjliga fynd som på olika sätt kan bidra till att barn i tidigare skede får stöd i sin skolgång och där problematisk skolfrånvaro på samhällsnivå skyndsamt förbättras.