Hälsa är ett ämne som diskuteras i allt större omfattning och där kunskapen visat att fysisk träning har en stor påverkan på individens mående. Ohälsa, en av vår tids största utmaningar, är både kostsamt för företagen, samhället och individen och har därmed fått stort fokus hos allt fler företag. Hälsofrämjande fysiska aktiviteter, exempelvis träning på arbetstid, har blivit ett av flera verktyg för företag för att förebygga ohälsa och att utifrån ett salutogent perspektiv skapa hälsa och välmående hos medarbetarna på arbetsplatsen. Även om fördelarna med fysisk träning för hälsan är välkända, saknas kunskaper om sambandet mellan obligatorisk fysisk träning på arbetstid och hälsa ur det salutogena perspektivet samt attityder gentemot utövandet av obligatorisk fysisk träning på arbetstid. Denna studie bidrar till att utöka kunskapen om hur obligatorisk fysisk träning på arbetstid påverkar kontorsanställdas hälsa och vad de anställda har för attityder gentemot träning på arbetstid.

Studien utgick från att besvara två hypoteser: H1. Gruppen kontorsanställda med obligatorisk träning på arbetstid har en bättre upplevd hälsa och KASAM jämfört med gruppen utan obligatorisk träning på arbetstid och H2. Gruppen kontorsanställda som har obligatorisk träning på arbetstid har mer positiva attityder till detta än gruppen som inte har träning på arbetstid. Studien genomfördes som en surveyundersökning med tvärsnittsdesign. Den kvantitativa insamlingsmetoden genomfördes i form av enkätinsamling bestående av det befintliga självskattningsformuläret SHIS (Salutogentic Health Indicator Scale) samt frågor kring attityder gentemot obligatorisk fysisk träning på arbetstid. Enkäten besvarades av totalt 127 respondenter, där 60 respondenter (Grupp A) utövade obligatorisk fysisk träning på arbetstid medan 67 respondenter (Grupp B) inte utövade obligatorisk fysisk träning på arbetstid. De båda grupperna ställdes mot varandra för att kunna urskilja skillnader i självskattad upplevd hälsa och attityder i förhållande till obligatorisk fysisk träning på arbetstid.

I enlighet med hypoteserna visade resultaten signifikanta skillnader mellan grupperna där Grupp A visade högre resultat både avseende SHIS samt positiv inställning gentemot obligatorisk fysisk träning på arbetstid. Studien visade en tillfredsställande tillförlitlighet men att generaliseringar bör göras med försiktighet till följd av ett begränsat antal respondenter. Både individer och företag har visat intresse för studien och det tycks finnas fördelar med att fortsätta utöka kunskapen kring sambandet mellan obligatorisk fysisk träning och upplevd hälsa samt attityder.