Bakgrund: Substansbrukssyndrom (SUD) är ett växande folkhälsoproblem i Sverige. Olika behandlingar för SUD finns tillgängliga, där motivationsbehandling, kognitiv beteendeterapi och återfallsprevention är de nationellt rekommenderade behandlingsmetoderna. Ramverken för anknytningsteori och känsla av sammanhang (KASAM) kan ge värdefulla insikter i individernas personliga resurser och potential för att kunna genomföra behandling.

Syfte: Syftet med studien var att kartlägga anknytningsstilar och nivåer av KASAM hos individer med SUD, undersöka möjliga samband mellan anknytningsstilar och KASAM samt deras prediktiva förmåga för tidigt avhopp och fullföljande av behandling.

Metod: Studien är genomförd med en kvantitativ design. Klinisk data har samlats in med validerade självskattningsinstrument (Attachment Style Questionnaire och Sense of Coherence Questionnaire) från individer med SUD vid en svensk öppenvårdsklinik för beroende. Statistiska analyser bestod av deskriptiv statistik, korrelationsanalys och logistisk regression.

Resultat: Individer med SUD hade en dominerande otrygg-undvikande anknytningsstil. De fyra otrygga anknytningsdimensionerna korrelerade negativt med total KASAM och dess dimensioner, medan den trygga anknytningsdimensionen korrelerade positivt. De starkaste sambanden återfanns specifikt mellan hanterbarhetsdimensionen i KASAM och samtliga anknytningsstilar. Otrygg-ängslig anknytning var starkast associerat med tidigt avhopp från behandling, medan en högre nivå av hanterbarhet var signifikant associerad med ökad sannolikhet för att fullfölja behandlingen.

Slutsats: Förekomsten av främst otrygg-undvikande anknytningsstil bland personer som genomgår intensiv integrerad behandling understryker vikten av att förstärka trygg anknytning och förbättra KASAM för att underlätta fullföljande av behandlingen. Detta belyser vikten av omfattande och integrerat socialt och psykiatriskt stöd för personer med SUD.

Background: Substance Use Disorder (SUD) is a growing public health concern in Sweden. Various treatments for SUD exist, with motivational treatment, cognitive-behavioral therapy, and relapse treatment being the nationally recommended approaches. Attachment theory and the Sense of Coherence (SOC) framework provide valuable insights into individuals' available personal resources and their potential for treatment adherence.

Aim: The aim of this study was to examine attachment styles and levels of SOC in individuals with SUD, explore potential correlations between dimensions from these two frameworks, and to assess their predictive ability regarding treatment completion.

Method: The study has been conducted using a quantitative design. Clinical data were collected using validated self-report instruments (Attachment Style Questionnaire and Sense of Coherence Questionnaire) from individuals with SUD at a Swedish outpatient clinic for addiction. Statistical analyses included descriptive statistics, correlation analysis, and logistic regression.

Results: Individuals with SUD exhibited a predominant insecure-avoidant attachment style. The four insecure attachment dimensions correlated negatively with total SOC and its dimensions, while the secure attachment dimension correlated positively. The strongest associations were specifically found between the manageability dimension in SOC and all attachment styles. Insecure-anxious attachment showed the strongest association with early dropout from treatment, while a higher level of manageability was significantly associated with increased likelihood of treatment completion.

Conclusion: The prevalence of predominantly insecure-avoidant attachment style among clients undergoing intensive integrated treatment underscores the significance of reinforcing secure attachment and enhancing Sense of Coherence to facilitate treatment completion. This highlights the importance of comprehensive and integrated social and psychiatric care support for individuals with SUD.