Bakgrund:

Världen över insjuknar barn i cancer, men tack vare framgångsrik forskning har siffrorna för överlevnad ökat hos barn. Överlevnad bör inte enbart bli en statistisk siffra utan bör även ses utifrån de psykosociala konsekvenser barn får leva med efter cancer. Barnsperspektiv är oftast inte primärkällan inom omvårdnadsforskning och barns upplevda livsvärld kan endast förmedlas av dem själva. Barns perspektiv kan ge specialistsjuksköterskor ökad förståelse och kunskap om deras unika känslor, tankar och beskrivningar av hur livet är att leva efter cancer.

Syfte:

Att utifrån barns perspektiv beskriva hur det är att leva efter cancer.

Metod:

En integrativ litteraturöversikt som analyserades kvalitativt enligt Whittemore och Knafls design.

Resultat:

Två teman framkom; Att leva är som en känslomässig bergochdalbana och Att leva i en förändrad normal vardag. Det första temat består av fyra undertema; Rädd, ledsen men också stark och glad, beskriver barns rädslor och oro men även att de känner sig starkare och glada i det liv de nu lever. Den förändrade kroppen påverkar självkänslan, beskriver barns upplevelser av hur kroppen påverkas av sjukdom och behandling samt hur deras självkänsla påverkas både positivt och negativt. Cancern är som en del av mig, beskriver barnens känsla av att det kan vara svårt att veta vem man är i livet efter cancer och att andra kan identifiera cancersjukdomen och barnen som samma person. Drömmar och framtiden, som barnen kan längta efter men som även hindras av sjukdomen, konsekvenser men även av andra vuxna.

Det andra temat består av fyra undertema; Kämpigt med vännerna men de betyder mycket, är barns beskrivning av sina vänskapsrelationer, Starkare band till familjen, beskriver barnens upplevelse av att de fått närmare relation till sin familj, Skolan känns “normalt” men svårare, är barnens upplevelser av att skolan är något normalt och något de längtat efter men som också är svårare än innan sjukdomen. Kroppen orkar inte alltid lek och träning, beskriver barnens upplevelser av att sjukdomen och att behandlingen fortsatt påverkar deras vardagliga liv och sociala aktiviteter.

Slutsats:

Förutsättningen för att ta del av barns livsvärld är att barn görs delaktiga och genom att deras röst blir hörd. Barn har rätt att vara medskapande till sin egen hälsa. För att barnen som överlevt cancer ska kunna hitta strategier för sin nya livsvärld kan de behöva stöd och vägledning framåt.

Background:

Children around the world are getting cancer, but thanks to successful research, survival rates have increased in children. Survival should not just become a statistical number, but should also be seen based on the psychosocial consequences children have to live withafter cancer. Children's perspectives are usually not the primary source in nursing research and children's perceived life world can only be mediated by themselves. Children's perspectives can give specialist nurses increased understanding and knowledge of their unique feelings, thoughts and descriptions of what life is like living after cancer.

Aim: 

To describe from a child's perspective what it is like to live after cancer.

Method:

An integrative literature review that was analysed qualitatively according to Whittemore and Knafl's design.

Results:

Two main themes emerged; Living is like an emotional roller coaster and Living in a changed normal everyday life. The first theme consists of four sub-themes; Scared, sad but also strong and happy, describes children's fears and worries but also that they feel stronger and happy in the life they now live. The changed body's influence on self-esteem describes children's experiences of how the body is affected by illness and treatment and how their self esteem is affected both positively and negatively. Cancer is like a part of me, describing the children's feeling that it can be difficult to know who you are in life after cancer and that others can identify the cancer and the child as the same person. Dreams and the future, which the children can long for but which are also hindered by the disease, consequences but also by other adults. The second theme consists of four sub-themes; Struggling with friends but they mean a lot, is the children's description of their friendships. Stronger ties to the family, describes the children's experience of having a closer relationship with their family. School feels "normal" but more difficult, is the children's experience of school being somewhat normal and something they longed for but which is also more difficult than before the illness. The body cannot always cope with play and exercise, describing the children's experiences that the disease and the treatment continue to affect their everyday life and social activities.

Conclusion:

The prerequisite for taking part in children's lifeworld is that children are made involved and that their voice is heard. Children have the right to be co-creators of their own health. In order for children who have survived cancer to be able to find strategies for their new world of life, they may need support and guidance going forward.