Syfte:

Föreliggande studie syftar till att öka kunskapen och förståelsen för i vilka avseenden lärare i årskurs F-3 inom den svenska skolan reflekterar över och integrerar genusperspektivet vid val av högläsningsmaterial för att främja inkludering och mångfald bland eleverna.

Frågeställning:

På vilket sätt integrerar lärare genusperspektivet i valet av högläsningsmaterial för att främja inkludering och mångfald bland eleverna?

Metod:

För att fånga lärares erfarenheter och tankar kring genusperspektivet i valet av högläsningsmaterial tillämpar studien en kvalitativ forskningsansats med semistrukturerade intervjuer som metod. Vid valet av informanter för vår studie utgår vi från bekvämlighetsprincipen (Bryman, 2018, s. 243-244) vilket innebär att informanternare kryterades utifrån personer som fanns tillgängliga för oss, i vårt fall från våra verksamhetsförlagda utbildningar och från Facebook-grupper.

Teoretiska utgångspunkter:

Studien teoretiska grund utgår från Kårelands (2005) beskrivning av “genusperspektivet”, Ambjörnsson (2016) utifrån forskaren Stuart Halls (1997) teori om “stereotyper” och det närliggande begreppet “könsschablonisering” med beskrivning av Ambjörnsson (2011).

Analysmetod:

Vid analys av det empiriska materialet tillämpar vi tematisk analys utifrån Braun & Clarke (2006).

Resultat:

Resultatet visar att lärare ofta undviker att aktivt diskutera genusperspektivet i klassrummet eftersom de är oroliga att skapa kontraproduktiva diskussioner. Istället fokuserar de på att välja böcker som visar mångfald och variation, men utan att specifikt lyfta genusfrågor. Lärarna förlitar sig på medvetna val av högläsningsmaterial för att skapa en inkluderande miljö i klassrummet, men är försiktiga med att överbetona eller skapa polariserade stereotyper. De väljer böcker som speglar olika karaktärer och berättelser, med en tonvikt på att normalisera olikheter och undvika att förstärka förutfattade könsroller.

The aim:

The present study aims to increase knowledge and understanding of how teachers ingrades F-3 in Swedish schools reflect on and integrate the gender perspective" the genderperspective when selecting read-aloud materials to promote inclusion and diversity amongstudents.Research question: In what ways do teachers integrate a gender perspective in their selectionof read-aloud materials to promote inclusion and diversity among students?

Method:

Thoughts on Working with Gender and Diversity through Read-Alouds" To capture

teachers' experience and thoughts on the gender perspective in the selection of reading

materials, the study applies a qualitative research approach with semi-structured interviews as the method. In selecting informants for our study, we based the principle of convenience (Bryman, 2018, pp. 243-244), which means that informants were recruited based on individuals available to us. In our case, from our professional training placements and from Facebook groups.

Theoretical foundation:

The theoretical foundation of the study is based on Kåreland's (2005) description of the "gender perspective," Ambjörnsson's (2016) exploration of researcher Stuart Hall's (1997) theory of "stereotypes," and the related concept "könsschablonisering" described by Ambjörnsson (2011).

Method of analysis:

In analyzing the empirical data, we applied thematic analysis based on Braun & Clarke (2006).

Results:

The results indicate that teachers often avoid actively discussing the gender perspective in the classroom because they are concerned about creating counterproductive discussions. Instead, they focus on selecting books that demonstrate diversity and variation, but without specifically addressing gender issues. Teachers rely on conscious choices of reading materials to create an inclusive environment in the classroom but are cautious about overemphasizing or creating polarized stereotypes. They choose books that reflect different characters and stories, with an emphasis on normalizing differences and avoiding reinforcing preconceived gender roles.