Bakgrund:

Äldre är den åldersgrupp som ökar snabbast globalt vilket ställer ett högre krav på hälso- och sjukvården. För att möta det ökade behovet satsas det både internationellt och nationellt på digitalisering inom vård och omsorg. Tidigare forskning presenterar att äldre inte är delaktiga i samma utsträckning som yngre generationer i det digitala samhället.

Syfte:

Syftet var att sammanställa äldre vårdkonsumenters upplevelser och erfarenheter av digitala verktyg inom vård och omsorg.

Metod:

Det genomfördes en systematisk litteraturöversikt där totalt 11 vetenskapliga artiklar inkluderades och analyserades enligt Aveyards modell.

Resultat:

Tre huvudkategorier identifierades och totalt sju subkategorier framställdes. De tre huvudkategorierna var: (1) Obehag kopplat till digitala verktyg: Äldre upplevde de digitala verktygen som främmande och osäkra. (2) Svårigheter vid användningen av digitala verktyg: På grund av fysiska och kognitiva svårigheter upplevde äldre att de digitala verktygen var svåra att använda. (3) Möjligheter med digitala verktyg: Äldre fann att de digitala verktygen kunde öka självständigheten och tryggheten.

Slutsats:

Digitala verktyg kan vara ett bra komplement till traditionell vård men bör inte byta ut den mänskliga kontakten mellan vårdare och vårdkonsumenter för att säkerställa att även äldre känner sig trygga i vårdsammanhang.

Background:

The elderly population is experiencing the fastest growth globally, leading to an increased demand for healthcare services. To meet the increased need, investment is being made internationally and nationally in digitalization within health and social care. Previous research shows that the elderly are not involved in the digital society to the same extent as younger generations.

Aim:

The purpose was to gather the older healthcare consumers’ perception and experiences of digital tools in healthcare.

Method:

A systematic literature review was carried out where a total of 11 scientific articles were included and analyzed according to Aveyard's model

Results:

Three main categories and seven subcategories were identified. (1) Discomfort with digital tools: Older people perceived the digital tools as unfamiliar and unsafe. (2) Difficulty using digital tools: Physical and cognitive challenges made it hard for elderly to use digital tools. (3) Potential with digital tools: Older adults recognized that digital tools could enhance independence and security.

Conclusion:

Digital tools can be a valuable complement to traditional care, but they should not replace the human contact between caregiver and care recipients. This is essential to ensure that even the elderly feel safe in caring settings.