Bakgrund:

Svenska elever uppvisar sämre kunskaper vad gäller taluppfattning och aritmetik i jämförelse med det genomsnittliga resultatet i matematik (Skolverket, 2020). Larsson (2016) framför att en möjlig faktor för sjunkande elevresultat är att multiplikation introduceras på ett icke hållbart sätt och i en mycket begränsad utsträckning. Detta resulterar i att eleverna inte utvecklar en förståelse för multiplikationens roll i matematiken.

Syfte:

Syftet med studien är att bidra med kunskap om hur elever får arbeta med multiplikation i elevböckerna och vilket stöd som lärare får av lärarhandledningar i undervisning av multiplikation.

Metod:

För att samla in studiens empiriska material valdes innehållsanalys som metod för att undersöka hur multiplikationsuppgifter framställs i läromedel och vilka representationsformer som elever får möta i två olika läromedel. Vidare vilket stöd som respektive stöd som lärarhandledningarna ger lärare i att introducera multiplikation. För att räkna antal multiplikationsuppgifter i förhållande till kritiska aspekter användes den kvantitativa analysen.

Resultat:

I Favorit matematik visar resultatet att elever får räkna multiplikation genom upprepad addition medan i Singma fick eleverna räkna multiplikation genom gruppering. I båda läromedlen var de mest synliga representationsformerna de abstrakta, halvabstrakta och halvkonkreta representationsformerna. Den konkreta representationsformen förekommer endast i läromedlet Singma matematik. I både läromedlen synliggjordes läromedlens kritiska aspekter utifrån kontrastering, generalisering och fusion. För att synliggöra lärandet användes mestadels kontrastering i Favorit matematik medan i Singma användes mestadels generalisering. Båda handledningarna till respektive läromedel var mestadels av bildande karaktär.