Bakgrund:

Studien grundar sig i att mätningar av svenska elevers matematikkunskaper i grundskolan visat sig vara lägre jämfört med andra länder. Mätningarna visar att problemlösningsförmågan hos elever är låg och att det således är en förmåga som svensk skola behöver arbeta mer med. Problem kan delas in i olika grupper däribland en grupp är rika matematiska problem. De rika matematiska problemen bjuder in till att alla elever kan arbeta med dem och att de behandlar andra förmågor. Eftersom läromedel inte längre kvalitetssäkras av staten är det angeläget att undersöka hur uppgifter i läromedel i matematik behandlar rika problem ochdess koppling till förmågorna.

Syfte:

Arbetes syfte är att utifrån två läromedel i matematik granska skillnaden mellan problemlösningsuppgifter och rika problemlösningsuppgifter. För att undersöka skillnaderna syftar studien också till att undersöka i vilken utsträckning problemlösningsförmågan, resonemangsförmågan och kommunikationsförmågan är möjliga att utveckla utifrån uppgifterna.

Metod:

Granskningen sker genom en kvalitativ innehållsanalys. För att tolka uppgifterna i läromedlen används olika teorier om problemlösning. Teorierna från Hagland m.fl. (2005), Pólya(1957) och Taflin (2007) omarbetas till tre analysmallar som utgörs som analysverktyg. För att granska förmågorna; problemlösningsförmågan, resonemangsförmågan och kommunikationsförmågan används läroplanen i matematik som utgångspunkt. Sex uppgifter från varje läromedel väljs ut varav två klassificeras som problemlösningsuppgifter och fyra som rika problemlösningsuppgifter.

Resultat:

Studiens visade att problemlösningsuppgifter i läromedel är beroende av hur läraren väljer att arbeta med materialet. Lärarhandledningen kan rekommendera hur uppgifter kan arbetas med, men i slutändan är det upp till läraren att använda materialet på rätt sätt utefter elevernas behov. Det är också genom läraren som de avgörs vilken roll de rika problemen får i undervisningen. Liknade resultat framkom angående förmågorna. Problemlösningsuppgifter kan besitta potential till att utveckla flera förmågor, men det kräver att läraren ger eleverna möjligheter till det.