Bakgrund:

Den senaste rapporten av Programme for International Student Assessment (PISA) visar att svenska elevers resultat vad gäller läsförståelse sjunker (PISA, 2022, s.54) Resultatet i PISA visar både sjunkande resultat och bristande likvärdighet (2022, s.61). I kriterier för bedömning av kunskaper i ämnet svenska står skrivet att elever i årskurs 1 ska kunna återge och kommentera delar av innehållet och visa begynnande läsförståelse (Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet [Lgr22], 2022, s.230). Vilka förutsättningar ges elever idag att erhålla tillräckliga kunskaper vad gäller läsförståelse och vilka förutsättningar har lärare genom sitt läromedel för att bedriva en kvalitativ undervisning?

Syfte:

Syftet med denna kvalitativa studie är att synligöra vilket stöd läraren kan få i ett läromedelspaket för att bedriva en kvalitativ undervisning i syfte att utveckla elevers läsförståelse i årskurs 1. Potentialen att ge stöd undersöks genom närläsning av läromedlet i relation till Luke & Freebodys modell för läsförståelse.Teori: För att identifiera hur läromedlen är utformade för att utveckla läsförståelse har vi valt att använda oss av Luke och Freebodys repertoarmodell som ett teoretiskt ramverk. Modellen består av fyra resurser som alla tillsammans är nödvändiga för att utveckla literacy (Luke och Freebody, 1990, s.15).Metod: Studien har genomförts med en kvalitativ forskningsansats. För insamling av empiri har textanalys av lärarhandledningar genomförts. Bearbetning och analys av empiri har utgått ifrån Luke och Freebodys repertoarmodell. För att styrka studiens trovärdighet genomfördes analysen av läromedlet av oss båda utifrån de kodningschema samt kodnycklar som skapades inför studien. Kodningsschema samt kodnycklar överensstämmer med studiens syfte och frågeställningar vilket skapar hög grad av validitet.

Resultat:

I studiens resultat framkommer att läraren i handledningen får både explicit och implicit stöttning för att bedriva en kvalitativ undervisning kring läsförståelse. En implicit stöttning kring hur arbetet förväntas genomföras i arbetsböckern. Den implicita stöttningen förutsätter att läraren har kompetens och kunskap kring förståelseprocesser. Läraren får även explicit stöttning när det kommer till undervisning kring läseboken. I de båda läromedlen som granskats får eleverna möta samtliga praktiker som beskrivs av Luke och Freebody (1990), om än i olika utsträckning. Majoriteten av uppgifter som förekommer är kopplade till resurs ett, två och tre, att vara kodknäckare, textdeltagare samt textbrukare. Den sista resursen, resurs fyra får eleverna bara möta en gång i ABC-klubben och tre gånger i Ord och äventyr.