Bakgrund:

Bedömning är ofta förkommet under hela elevernas skolgång. Forskning visar att svensk skola börjar gå mot ett mer summativt bedömningsklimat. Ett sådant bedömningsklimat har tidigare återfunnits i amerikanska skolsystemet. Forskning visar även att formativ bedömning är att föredra när det kommer till elevernas utveckling. Ett flertal nyckelstrategier har presenterats för att få en lyckad formativ bedömning på eleverna. Det finns dock ett flertal faktorer som kan komma att påverka hur och när lärarna bedömer sina elever. Dessa faktorer kan komma från organisatoriska förutsättningar på nationell och kommunal nivå, men även direkt från ens egen rektor. Således väcktes ett intresse att jämföra olika länders lärares erfarenheter och upplevelse med bedömning och vad som kan påverka deras val av bedömningsform.

Syfte:

Syftet med studien är att undersöka och jämföra utvalda svenska och amerikanska matematiklärare, upplevelser av och arbete med bedömning. Syftet är också att undersöka lärarnas reflektioner angående de organisatoriska förutsättningarna som ges för att anpassa bedömningsformen av elevers kunskaper.

Metod:

Med hänsyn till syftet för studien föll metodvalet på semistrukturerade intervjuer med båda ländernas lärare. Då intervjuerna utfördes på plats båda i Sverige och USA utfördes även några observationer i dem amerikanska klassrummen. Detta för att ge kontext till skolsituationen och lärarnas upplevelser.

Resultat:

Resultatet påvisade både likheter och skillnader hos de amerikanska lärarna. Likheterna återfanns främst i lärarnas arbetsmetoder med formativ bedömning, med även vissa summativa inslag. Likheter blev också synligt i upplevelser av kommunikation som viktig nyckel för framåtsyftande bedömning. Likheter fanns också i synen på lärande som en process och vikten av det synsättet jämfört med att se lärande som en produkt som eleverna ska leverera. Skillnader i upplevelser var i erfarenheter av arbete i kommunal skola jämfört med den friskola de båda ländernas lärare arbetar i nu. Dem amerikanska lärarna upplevde en minskad grad av handlingsutrymme i kommunala skolor. Dem svenska lärarna upplevde ingen skillnad mellan skolformerna när det kom till vad de kunde välja för bedömningsformer.