Bakgrund

Då många av dagens barnböcker framställer kvinnligt och manligt enligt de rådande normerna för vardera kön lär sig barn hur pojkar/män och flickor/kvinnor bör vara. Forskning visar på att barn redan i tidig ålder påverkas av de könsnormer som de får möta i litteratur. I skolans styrdokument beskrivs att skolan ska arbeta för att motverka könsmönster och att alla elever ska ges samma möjligheter att utvecklas. Enligt tidigare forskning är det betydelsefullt för personer av annan könstillhörighet än manligt och kvinnligt att få möta fiktiva personer med alternativ könsidentitet som de kan identifiera sig med. Därav är det av vikt att lärare granskar den litteratur de väljer att använda i sina klassrum, för att på så sätt kunna förmedla en bra värdegrund kring genus och kön samt kunna skapa inkludering och givande diskussioner kring ämnet.

Syfte

Syftet med denna kvalitativa studie är att analysera hur tre svenska barnböcker för åldrarna 6-9 år skildrar genus- och könsnormer i text och illustration, samt att analysera hur genusmedvetna/omedvetna böckerna är.

Metod

Vi kommer i denna studie använda oss av en multimodal genusanalys där vi använder oss av en semiotisk analys samt närläsning. Med hjälp av en multimodal analys är vår tanke att vi ska kunna få syn på hur illustrationer och text förmildrar, förstärker eller motsäger de manliga, kvinnliga eller ickebinära karaktärsdrag som tillskrivs de olika personerna.

Resultat

Resultatet visar att de vuxna personerna oftast följer genusnormerna och således framställs enligt de stereotypa könsmönstren för respektive kön. Medan barn gestaltas mer neutralt och könsöverskridande och där flickor och pojkar är mer jämställda. Vi kunde även se en avsaknad av ickebinära mänskliga personer i samtliga böcker.