Bakgrund:

Inkluderingen av elever med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF) är en betydande och komplex utmaning inom utbildningssystemet. För att skapa en inkluderande lärmiljö som tillgodoser dessa elevers individuella behov krävs en kombination av åtgärder, där extra anpassningar utgör en väsentlig komponent. Tidigare forskning visar att inkludering av elever med NPF utgör en komplex och viktig utmaning inom utbildningssystemet, med fortsatta hinder och utmaningar för en effektiv inkludering i den ordinarie undervisningen. Lärarnas synsätt, kunskap och erfarenhet spelar en avgörande roll i genomförandet av inkludering, och bristen på adekvat utbildning och resurser för lärare framhålls som en betydande faktor (Sandström, Lindqvist och Klang 2017).

Syfte:

Studiens syfte är att undersöka hur gymnasielärare inkluderar elever med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF) i ämnet svenska på gymnasiet.Metod: I den här studien tillämpades en semistrukturerad kvalitativ metod för att undersöka lärarnas perspektiv och erfarenheter inom svenskämnet på gymnasieskolor i Sverige. Intervjuerna transkriberades noggrant och analyserades tematiskt med hjälp av Clarke och Brauns (2013) modell, där de sex stegen i kodningsprocessen användes för att identifiera teman i det transkriberade materialet.

Resultat:

Resultaten visade att lärarna var väl medvetna om vikten av att möjliggöra för elever att internalisera kunskap och utveckla färdigheter på ett effektivt sätt genom att erbjuda och genomföra anpassningar, särskilt när det gäller att inkludera elever med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF) i undervisningen. Ett exempel på sådana anpassningar inkluderar tydlig struktur och rutiner, vilket skapar en förutsägbar miljö som kan vara särskilt gynnsam för elever med NPF. Dessutom kan användningen av visuellt stöd, såsom bilder, underlätta för eleverna att förstå och följa instruktioner samt hålla sig organiserade. Studien visade på betydande utmaningar som lärarna står inför, inklusive brist på adekvat utbildning och kunskap om NPF. Dessutom identifierades svårigheter i samarbetet med specialpedagoger samt hinder vid implementeringen av digitala verktyg i undervisningen.