Bakgrund:

Genom att undersöka representationen av etnicitet och kultur i enlighet med kritisk diskursanalys och representationsteori vill vi synliggöra för de normer som i läroböckerna uttrycks tydligt och underförstått. Vi vill med vår studie fortsätta att skapa en insikt om eventuella brister, så vi kan bringa en förståelse för hur vi kan fortsätta arbeta med läroböcker i skolan och synliggöra vad som kan behövas tilläggas i undervisningen, så att fler elever kan känna sig representerade i det material som används i skolan.

Syfte:

Syftet med denna studie är att undersöka hur innehållet i tre läromedel konstruerar kultur och etnicitet. Studien vill bringa klarhet och förståelse för vad läroböckerna innehåller på en explicit och implicit nivå.

Metod:

Föreskrivande studie använder sig av metoden kritisk diskursanalys. Vi har valt att fånga in två ämnesområden på förhand - kultur och etnicitet. Därav intresserar vi oss inte av andra eventuella fynd i analysen, om dessa inte är kopplingsbara till studiens forskningsfrågor. Förhoppningen är att utöka samt utveckla analysen med hjälp av representationsteorin i det tredje steget.

Resultat:

Vår studie innefattar tre läroböcker med utgivningsår 2006, 2013 och 2013. I linje med Mattlars (2008) och Eilards (2009) påvisar det att de äldre läroböckerna representerar en underrepresentation av icke-västerländska människor, kulturer och traditioner. Det är dock väsentligt att notera att i Eilards (2009) resultat visades en viss förändring av innehållet i de nyare böckerna i studien. Det gjordes ett markant försök att leva upp till mångfald och det tyder möjligtvis på att en förändring sker i läroböckernas innehåll. Det vill säga att samhällets utveckling går mot ett mer inkluderande samhälle och det skapas en acceptans till den andre. Det är något som ävenledes synliggörs i läroboken Nästa steg i vår studie.