Bakgrund: I ljuset av digitaliseringen framstår generativ AI som banbrytande och erbjuder nya möjligheter för pedagogiken, samtidigt som AI-verktyg innebär utmaningar som kräver att samhällskunskapslärare reflekterar över sin undervisning i källkritik. I skolans styrdokument benämns AI med försiktighet, men när det gäller undervisning om generativ AI tar Skolverket upp fyra viktiga aspekter av digital kompetens. Dessa inkluderar förståelse för digitaliseringens påverkan, användning av digitala verktyg, ett kritiskt förhållningssätt och förmåga att lösa problem med digitala verktyg. Enligt Skolverket är alla dessa relevanta för generativ AI. Samhällskunskapslärare behöver därför anpassa sina undervisningsstrategier för att hantera och dra nytta av de utmaningar och möjligheter som generativ AI medför. Samhällskunskapslärare står därmed inför utmaningen att integrera generativ AI i undervisningen för att rusta eleverna mot desinformation för att främja en medborgarlitteracitet.

Syfte: Genom att betrakta AI som en del av digitaliseringens utveckling, syftar studien åt att kartlägga och få syn på hur samhällskunskapslärare upplever och hanterar intåget av generativ AI i undervisningen med fokus på området källkritik.

Metod: I genomförandet av studien har vi valt att använda oss av en kvalitativ ansats. Då studien grundas på lärares reflektioner om hur de hanterar och applicerar generativ AI i undervisningen, ansåg vi att denna metod var bäst lämpad i studien. Studien grundas mer korrekt på kvalitativa samtalsintervjuer.

Resultat: Lärare uttrycker utmaningar i form av att elevers källkritiska kompetens kan hämmas på grund av att de blint förlitar sig på det material generativ AI genererar. De uttrycker utmaningar om att eleverna kan tendera att tänka utifrån verktygets algoritmer som bekräftar elevernas bekräftelsebias och världsbild vilket resulterar i att eleverna inte får utmana och utveckla sina källkritiska förmågor. De möjligheter som uttrycks är få, men en övergripande möjlighet med generativ AI är att det finns tendens till demokratisk och likvärdig undervisning då alla elever får möjlighet att få lika myckethjälp med verktyget. Lärare har också olika undervisningsmetoder för att öka elevernas källkritiska medvetenhet i kontakten med generativ AI. Undervisningsmetoderna inkluderar källkritiska övningar med jämförande frågor samt debatt och argumentation. Undervisningsmetoderna ger eleverna möjligheten att diskutera olika perspektiv och tolkningar av informationen som generativ AI genererar. Detta kan leda till att eleverna utvecklar sina förmågor att kritiskt granska och utvärdera olika synpunkter. Den tredje undervisningsmetoden inkluderar övningar för att kunna identifiera, och rusta eleverna mot AI-desinformation.