Bakgrund:

Skolavhopp bland ungdomar i Sverige har blivit allt vanligare, statistik data visar att under 30 års period har antalet ungdomar som hoppar av skolan ökat anmärkningsvärd (SBC, 2020). Ungdomsålder präglas av en mångfald olika händelser och utmaningar, vilket gör den till en period där unga står inför viktiga livsval. Ungdomar som varken arbetar eller studerar bidrar inte bara mindre till samhället utan löper även ökad risk för depression och mental ohälsa(Folkhälsomyndigheten, 2022). Därav är det viktigt att studera orkanerna kring elevernas studieavbrott, för att förstå de faktorer som påverkar deras skolgång. 

Syfte:

Syftet med denna studie är att undersöka hur ett antal ungdomar som antingen hoppat av eller funderar på att hoppas av, motiverar sina studieavbrott av gymnasiestudierna. Avbrott undersökt utifrån teorier om motivation, självbestämmande, lärande- och utveckling. Studier ämnar sig också att undersöka hur de intervjuade elever uppfattar skolans syfte, samt undersöka vilka gemensamma drag det finns hos elever som väljer ta denna väg. 

Metod:

I studien tillämpades en kvalitativ metod där ungdomar som avbrutit eller överväger att avbryta sina studier blev intervjuade. Totalt genomfördes intervjuer med fyra elever; två som har hoppat av och två som funderar på att avbryta. I studien tillämpas en tematisk analysmetod där jag, med utgångspunkt från förutbestämda teman, identifierar meningsfulla mönster och nyckelbegrepp i teorierna om motivation, självbestämmande, lärande, och utveckling som framkommer i det empiriska materialet.

Resultat:

I resultaten framkommer det att ungdomarna inte känner tillit att skolan kan förmedla nödvändiga färdigheter eller kunskaper för de ska kunna lyckas i livet. De berättar också att deras skolan inte är i linje med deras egna intressen och preferenser. Vad gäller skolans syfte så tycker de skolan är till för att utbilda arbetskraft och förberedda elever inför arbetsmarknaden, snarare än fokusera på personlig utveckling. Vad gäller deltagarnas bakgrund, så framkommer det att eleverna bär tunga bagage i form av frånvarande av viktiga personer i deras liv, krig eller socioekonomiska problem.