Bakgrund: Både Ingen du känner (2012) av Christina Wahldén och Förbjuden Kärlek (2006) av Bali Rai handlar om unga personer som påverkas negativt av hedersnormer. Orsakerna till utövandet av hedersnormerna, samt hur personerna som utövar dessa normer gestaltas, varierar dock mellan romanerna.

Syfte: Syftet är att göra en komparativ analys av hederstematiken i romanerna Ingen du känner (2012) av Christina Wahldén och Förbjuden Kärlek (2006) av Bali Rai och ett resonemang om romanernas didaktiska potential för en nyanserad diskussion om heder.

Metod: Metoden som används är en hermeneutisk tolkning av hederstematiken i romanerna genom Saids postkoloniala teori och romanpersonernas gestaltningar.

Resultat: Gestaltningarna i båda romanerna formar mestadels platta och statiska karaktärer som bär upp idéer om ont och gott, där de som följer hedersnormer gestaltas som onda medan de som motsätter sig dessa normer står för det goda. De onda karaktärerna kan jämställas med Saids oriental/den Andre medan de godare presenterar det västerländska. Med undantag för systern, som också är förtryckt av hedersnormer, gestaltas hela familjen och släkten till huvudkaraktären i Ingen du känner som onda utövare av hedersnormer. Förbjuden Kärlek gestaltar åtföljandet av hedersnormer på ett mer nyanserat sätt eftersom huvudkaraktärens föräldrar, bror och farfader motsätter sig hedersnormer och endast delar av pappans släkt framställs som de onda utövarna. Användandet av Ingen du känner i klassrummet kräver en kritisk läsning och Förbjuden Kärlek eller självbiografier som skildrar hedersförtryck, kan möjligtvis ses som ett alternativ där stereotypisering, andrefiering och ett vi och dom tänkande kan undvikas.