Bakgrund: Den svenska gymnasieskolan följer Läroplan för gymnasieskolan 2022 (LGY22) som innehåller ämnesplaner för varje ämne. Den här studien utgår enbart från svenskämnet. Ämnenas mål och betygskriterier har ändrats över tid i den svenska skolan och huruvida begreppet nyanserat har haft en plats i betygskriterierna varierar. Elever har rätt att bli informerade om betygskriterierna men en definition av begreppet nyanserat från Skolverket finns inte lättillgängligt. Vad nyanserat betyder i Skolverkets formuleringar utreds utifrån äldre läroplaner, nationella prov och betygskriterier genom tiderna. Tidigare forskning som liknar denna studien fokuserar främst på lärares perspektiv angående nyanserat i betygskriterierna medan ytterst få fokuserar på gymnasieelevers syn på begreppet. I och med bristen på elevperspektiv uppstår den forskningslucka som denna uppsats avser att undersöka.

Syfte: Studien har för avsikt att undersöka gymnasieelevers uppfattning av begreppet nyanserat som återfinns i betygskriterierna för svenskämnet.

Metod: Studien är en kvalitativ undersökning, inspirerad av fenomenologin. En klass, 21 elever, deltog i undersökningen. Eleverna går första året på gymnasiet och läser Svenska 1. Den kvalitativa undersökningen är en respondentundersökning som genomfördes via en självadministrerande besöksenkät. Materialet analyserades genom en kvalitativ analysmetod.

Resultat: Resultatet visar att det finns flera uppfattningar av vad begreppet nyanserat betyder och att eleverna inte kan definiera det utan besvär. Resultatet diskuteras i termer av en önskad förändring som tillåter eleverna att på egen hand navigera i betygskriterierna. Dagens formuleringar begränsar nämligen, som vår studie visar, ibland elevernas frihet då lärare kan brista i att undervisa om begreppens innebörd samt att Skolverket inte publicerat några begreppsförklaringar.