Bakgrund: När Ryssland år 2022 inledde en fullskalig invasion mot Ukraina använde båda nationerna sig av applikationen Tiktok för att sprida information – som i många fall har visat sig vara desinformation. Spridningen av desinformation i dagens samhälle har blivit mer påtaglig med ständigt förnyade tekniker som gör att desinformation på ett enklare och ett mer trovärdigt sätt sprids. Ett intresse och undran väcks för att se över vilka kunskaper gymnasieelever besitter för att identifiera desinformationen som sprids. 

Syfte: Syftet är att med hjälp av tre olika klipp som finns på applikationen Tiktok, se hur elever på gymnasiet kan bedöma, men också se hur de bedömer trovärdigheten i klippen och se vilka metoder och strategier de använder för att identifiera desinformation. 

Metod: En kvalitativ studie bestående av djupintervjuer har genomförts med sju gymnasiestudenter med frågor som rör deras Tiktok-användande. Djupintervjuerna kompletterades med material bestående av tre olika klipp med syfte för att se hur respondenterna resonerar och går till väga för att bedöma trovärdigheten i klippen - för att därmed kunna dra slutsatser kring hur de går till väga för att identifiera desinformation på applikationen. 

Resultat: Respondenterna kunde utifrån resultatet identifiera vilket klipp som var äkta och vilka klipp som innehöll desinformation i hög grad genom att använda sig av kognitiva heuristiska. De använde olika metoder till olika klipp för att kunna avslöja desinformationen eller bedöma trovärdigheten. Metoder som användes från flera deltagare var att kolla på klippets kommentarsfält, antalet likes, kolla upp utgivaren, att titta på klippets effekter eller att jämföra klippets innehåll med ens tidigare bild utav kriget mellan Ryssland och Ukraina.