Jag har förmånen att känna en person som älskar detaljhandel, har en unik förmåga att alltid sprida värme och glädje kring sig och som nästan alltid är positiv. Detta trots att hon är egenföretagare och driver butik, något som varje riskmedveten människor borde få rysningar av att höra. Hon heter Tanja Olsson Öhrn och förtjänar egentligen så mycket mer än ett par bloggrader, men någonstans måste jag börja.

Så länge jag känt Tanja har hon varit synonym med detaljhandelspassion och under de år hon fanns på Staples visade hon prov på både praktisk och teoretisk finess när vi samarbetade i Handelslabbet (en forskningsmiljö vid Högskolan i Borås). Det var nästan med lite avundsjuka som jag noterade att hon tagit steget och startat egen butik i Laholm för ett tag sedan – LYKKEMAJA! Bara namnet säger en hel del och trots att jag ännu inte varit på besök, så vågar jag utlova något unikt. För sådan är hon, Tanja!

Tanja är aktiv på LinkedIn och där följer jag henne med spänning. Och för ett tag sedan hade jag svårt att sluta skratta när jag läste ett av hennes inlägg – ett inlägg där hon ”synliggör det osynliga” och kaxigt ifrågasätter butiksdöden. För även om jag kanske varit en av de där kraxande korparna som länge förutsett de utmaningar som butikshandeln står inför, så kan jag inte annat än att hålla med Tanja när hon säger att det också är en fråga om inställning. Läs och avgör själva huruvida Tanja har en poäng. Här kan du läsa hennes inlägg

Inlägget i text

Att synliggöra det osynligaHäromveckan fick en stackars person lyssna på en lång, intensiv monolog om Laholm och all dess förträfflighet. Ni som känner mig, ni vet att jag har en kopiös verbal förmåga när jag sätter den sidan till. Denna stackars representant från en marknadsbyrå i ”storebrorstaden” Halmstad hade nog sår i öronen i flera dagar.

Varför kände jag ett så starkt behov av att prata av mig när hen ringde för att sälja in byråns tjänster. Jo för personen inleder med fraser i stil med ”vi vet ju hur svårt det är för fysiska butiker”, ”svårt att konkurrera med e-handeln” och ”den där butiksdöden och alla tomma butikslokaler”. När personen dessutom nämnde en familjär koppling till Laholm blev jag helt förbluffad. Så min inledande mening på monologen blev ”nu förstår jag faktiskt inte vad du pratar om för att ….”

Vill tydliggöra att samtalet var i enbart positiva tongångar. Jag avslutade med en hjärtlig och ärlig inbjudan att när personen är hemma i Laholm och hälsar på nästa gång så ställer jag gärna upp som guide och visar all positiv förändring som skett.

Efter samtalet kunde jag inte sluta fundera på varför personen i fråga bara antagit att vi handlare i Laholm lever med ena foten i någon slags domedagsprofetia. Förstå mig rätt, självklart finns det utmaningar för oss alla. Och för vissa är det betydligt tuffare än för andra. Min lilla butik behöver behöver bland annat växa ett par storlekar till omsättningsmässigt. Men samtidigt så är det viktigt att komma ihåg att vi har inga butikslokaler tillgängliga för uthyrning i centrala Laholm. Vilket städer kan skryta med det?

Har fortfarande inte kommit till någon klok insikt kring vad som ligger bakom personens förutfattade meningar. Men samtalet gav mig ännu mer vatten på min kvarn om att våga lyfta det positiva, även om det kan kännas som små, osynliga saker. Så även om det igår kändes lite löjligt att lägga upp i sociala medier om att vi investerat i en ny kassa så skickar det ett signalvärde. För LYKKEMAJA är det en stor, ekonomisk och teknisk, investering som inte ens märks. För handen på hjärtat, hade du sett att din lokala barnklädesbutik hade köpt en ny kassa. Ja kanske ni riktigt inbitna nördar! Men för kunden är en sådan investering osynlig. Samtidigt så signalerar investeringen att vi tror på den fysiska handeln, vi tror på Laholm. Att vi tror på våra kunder och för deras skull vill vi fortsätta utveckla butiken.

Så jag får kanske tacka den där domedagsprofeten på marknadsbyrån för en sund påminnelse om hur enkelt det är för människor att utgå från det värsta. Så det skadar inte att tjata om det positiva.

/Malin Sundström, professor i företagsekonomi inriktning arbetsintegrerat lärande, Högskolan Väst

Foto från Attraktiva Laholm