Under 2022 kom en ny läroplan där arbetsområdet sexualitet, samtycke och relationer genomgick en del förändringar. Bland annat innebar förändringarna att arbetsområdet ska beröras i fler ämnen och att värdegrundsarbetet har fått större utrymme i ämnet biologi. Skolinspektionen genomförde 2018 en granskning av skolans arbete med sexualundervisning. Granskningen visade att elever behöver göras mer delaktiga i undervisningen. Utifrån det resultatet är det viktigt att undersöka hur elever skulle kunna göras mer delaktiga i undervisningen. Syftet med den här studien är därför att undersöka hur lärare beskriverundervisning i ämnesområdet sexualitet, samtycke och relationer, hur de definierardelaktighet och hur de arbetar med delaktighet i undervisningen i sexualitet, samtycke och relationer. Studien baseras på två semistrukturerade fokusgruppintervjuer med sex behörigamellanstadielärare i ämnet biologi. Intervjuerna genomfördes på två skolor i två olika kommuner. För att bearbeta empirin användes en tematisk analys. I resultatet framkommer tre olika teman. Ett tvådelat ämne där resultatet visar att ämnesområdet ofta undervisas om i form av en biologisk och emotionell uppdelning. Delaktighetens begränsningar och möjligheter där lärare diskuterar olika faktorer som kan begränsa arbetet med att göra elever delaktiga i sexualitet samtycke och relationer. I detta tema belyser också lärare faktorer som är karakteristiska just i sexualitet samtycke och relationer som kan främja delaktighet. Delaktighet i undervisningens struktur och innehåll där olika sätt att arbeta med delaktighet framkommer. En undervisningsmetod som används eller har använts av alla informanter diskuteras, frågelådan. Här diskuteras också för- och nackdelar med så kallade tjej- och killgrupper. De två sistnämnda temana analyseras med hjälp av Harts delaktighetsmodell för att ta reda på vilka olika nivåer av delaktighet som diskuteras samt vad delaktighet kan innebära