Bakgrund: I kursplanen för matematik står det att undervisningen bör gynna utvecklingen av elevernas intresse och förtroende för användningen av matematik i olika sammanhang (Skolverket, 2022, s.54). Laborativt arbetssätt möjliggör för elever att arbeta på ett annat sätt än enbart med läroboken. Det har visat sig genom studier att elever som ges möjligheten till att laborera i matematikundervisningen uppnår bättre resultat och utvecklas kunskapsmässigt i jämförelse med de elever som inte ges möjligheten att använda sig av laborativt material i undervisningen (Liggett, 2017; Larbi & Mavis, 2016).

Syfte: Syftet är att undersöka lärares erfarenheter samt synpunkter på laborativt arbetssätt i årskurs 1–3.

Metod: Kvalitativ metod är den metod som valts i denna studie, metoden baseras på intervjuer med grundskollärare i åk 1–3. Det genomfördes fem intervjuer med F–3 lärare. Intervjuerna spelades in, transkriberades och analyserades. 

Resultat: Resultatet visade på att alla lärare hade en positiv inställning för laborativt arbetssättoch att det är ett effektivt arbetssätt. Det framkom att lärarens centrala roll är avgörande och att materialet i sig inte har en betydelse om läraren inte engagerar sig i arbetet. Laborativt arbetssätt anses vara utmanande för en del elever och det laborativa materialet kan ge en motsatt effektför lärandet. Intervjuerna visade att lärarna har olika erfarenheter kring laborativt arbetssätt men samtliga intervjuade visade intresse av att inkludera laborativt arbetssätt i sin undervisning. Resultatet visade även att begränsningen av tid och en bristande kunskap var ett hinder för det fortsatta laborativa arbetet. Det framkom att möjligheten för laborativt arbete är den formativa bedömningen, elevers lust att lära samt motivationen.