För svenska företag har digitalisering blivit ett strategiskt utvecklingsområde för att upprätthålla och utveckla verksamheter. För att kunna genomföra detta måste företag åtgärda den befintliga digitala kompetensklyftan. I detta sammanhang behövs en tydlig beskrivning av begreppet hållbar kompetensförsörjning. Applicerat på hållbar kompetensförsörjning presenteras en metodik baserad på en systematisk litteraturöversikt med integrerad syntes och statusbedömning. Metoden leder till insikter om komplexa utmaningars mekanismer och möjliggör resultat som går att agera på. Insikterna skapas genom ett ramverk som ingående beskriver och definierar begreppet hållbar kompetensförsörjning för ökad digitalisering, baserat på vetenskaplig litteratur om hantering av den digitala kompetensklyftan. De ingående komponenterna identifieras och beskrivs. En skattningsmetod utvecklas, testas, analyseras och beskrivs för självskattning av företags nuläge. En litteraturöversikt om digital kompetens och hanteringen av det digitala kompetensgapet presenteras. En definition av hållbar kompetensförsörjning och en beskrivning av åtta karaktäristiska områden som ytterligare beskriver begreppets innehåll och betydelse beskrivs utifrån det teoretiska ramverket. Definitionen av hållbar kompetensförsörjning som utvecklas i denna uppsats är: ”ett strategiskt, integrerat och fullt implementerat arbetssätt – med ett väl anpassat aktörsnätverk och engagerad, sökande företagskultur – för ständig, effektiv utveckling över tid av företags förmåga att hantera ökande och transformativ digitalisering”. Definitionen betonar begreppets komplexitet eftersom det innefattar process-, organisatoriska, kulturella och tekniska aspekter som behöver utvecklas för att uppnå hållbar kompetensförsörjning. Ett företag kan ha nått olika implementeringsnivåer inom de åtta karaktäristiska områdena. Nivåerna är graderade från 0 till 4 och presenteras som ett spindeldiagram, vilket ger en god överblick över företagens övergripande genomförandenivå av områdena. Skattningsverktyget testades av respondenter från sju teknikinriktade företag och befanns av respondenterna vara spännande och högst relevant för företagens utveckling. Framför allt ansågs metoden skapa värde redan i genomförandet genom att respondenterna insåg dels vilka byggstenar som ingår i hållbar kompetensförsörjning och hur de hänger ihop, dels hur långt deras företag kommit i sitt arbete.

Within Swedish business, digitalisation has become a strategic development area for maintaining and developing businesses. To be able to implement this, companies must address the existing digital skills gap. In this context, a clear description of the concept of sustainable skills supply is needed. Applied to sustainable skills provision, a methodology based on a systematic literature review with integrated synthesis and status self-assessment is presented. The method leads partly to insights into the mechanisms of complex challenges, partly enable results that can be acted upon. The insights are created through a framework that thoroughly describes and defines the concept of sustainable skills supply for increased digitalisation, based on scientific literature on managing the digital skills gap. The constituent components are identified and described. An estimation method is developed, tested, analysed and described for self-estimation of companies' current situation. A literature review on digital skills and the management of the digital skills gap is presented. A definition of sustainable skills provision and a description of eight characteristic areas that further describe the concept's content and meaning are described based on the theoretical framework. The definition of sustainable skills supply developed in this essay is: "a strategic, integrated and fully implemented way of working - with a well-adapted actor network and committed, searching company culture - for continuous, effective development over time of companies' ability to deal with increasing and transformative digitalisation". The definition emphasises the complexity of the concept as it includes process, organisational, cultural and technical aspects that need to be developed to achieve sustainable skills supply. A company may have reached different levels of implementation within the eight characteristic areas. The levels are graded from 0 to 4 and are presented as a spider diagram, which gives a good overview of the companies' overall implementation level of the areas. The self-assessment method was tested by respondents from seven technology-oriented companies and was found by the respondents to be exciting and highly relevant to the companies' development. Above all, the method was considered to create value already in the implementation by the respondents realising, firstly, which building blocks are part of sustainable competence supply and how they are connected, and secondly, how far their company has come in its work.