Sverige har sedan 2015 gått genom ett asylpolitiskt paradigmskifte där solidaritet och humanitet ersatts av ökande restriktivitet och kontroll som hotar barns och ungas rättigheter på flykt. Med fokus på barns och ungas levda erfarenheter av Sveriges asylmottagande, ger forskningsöversikten en bred sammanställning av barns, ungas och familjers strävan efter normalitet och för att skapa sig en plats i Sverige. Forskningsöversikten belyser hur asylmottagandets praktiker, restriktivitet och kontroll påverkar vardagar, relationer, hälsa ochmöjligheter att skapa sig ett liv, och särskilt prekär är situationerna för barn och unga som nekats uppehållstillstånd och lever som ”gömda” i Sverige eller ger sig ut på vidare flykt mot fortsatt osäkerhet i andra europeiska länder. Sammanställningen belyser att utdragen väntan och oro för deportation även dröjer kvar efter beviljat asyl till följd av temporära uppehållstillstånd. Barns och ungas levda orättvisor i möte med det svenska asylmottagandet förstås i forskningsöversikten genom begreppet osörjbara liv. Utifrån kritik som riktats mot migrations- och barndomsforskning undersöks även forskningsfältets sätt att teoretisera, kontextualisera och representera barns erfarenheter. Studien visar ett vitalt, kritiskt och barncentrerat forskningsfält som söker skapa förståelse för barns aktörskap och vardagspolitik såväl som de processer som skapar sårbarheter för barn på flykt. Forskningsöversikten uppmärksammar hur politisk aktivism och solidaritet med studiedeltagare används som grund för etnografisk metod och motiveras genom etiska ställningstaganden. Översikten pekar på behovet av att snabbt expandera forskningsfältet och belysa barns och ungas alltmer hotade rättigheter genom kritiska perspektiv.Forskningsöversikten understryker nödvändigheten av perspektiv som sträcker sig över tid och gränser och bevakar samspelet mellan länders asylpolitiska regler för att undvika att människorfastnar i permanent flykt eller utvisningsbarhet. Att barns och ungas rättigheter utmanas allt mer genom Sveriges asylmottagande påpekas också som ett incitament för forskare att agera utifrån principer om etisk forskning med barns rättigheter och intressen i centrum