Samhället och skolan strävar efter jämställdhet mellan könen och det har blivit ett mer aktuellt ämne som diskuteras. I läroplanen står det att fritidshemmets undervisningen ska innehålla diskussioner om könsroller och kritiskt granska hur dessa företeelser framställs i populärkultur. Kunskapskonstruktionen har en central roll när de socialiseras med avseende på könsroller. Kunskapen hjälper barnen att lära sig om sina roller i samhället. Men när litteraturen presenterar stereotypa bilder kan det hämma deras utveckling. Inom fritidshemmet är högläsning en återkommande aktivitet, men vilka föreställningar om kön förmedlar man som vuxen till barnen genom dessa högläsningar? Vad innehåller böckerna och vilket budskap förmedlar böckerna till unga läsare? Syftet har varit att undersöka ett antal klassiker, populära och nyproducerade böcker som riktar sig emot fritidsåldrarna, 6 – 12 år ur ett genusperspektiv och besvara frågeställningarna: Hur porträtteras kön i böcker som är riktade till barn i fritidshemsåldern, 6 – 12 år? Vad gör karaktärerna i böcker som kan tolkas som stereotyparespektive normbrytande? Metoden utgår från textanalys med kritisk diskursanalytiska inslag, vilket är en relevant metod när man ska undersöka texten djupare och uppmärksamma föreställningar och tankar som ligger under textens yta samt granska innehållet i texter och diskurser för att upptäcka samhälleliga maktrelationer. Barnlitteraturen som har analyserats är från olika decennier. Urvalet består av sex barnböcker som har analyserats med hjälp av analytiska begrepp som är relevanta ur ett genusperspektiv. I resultatet framgår det att barnböckerna till största del innehåller stereotypt innehåll, men att det förekommer delar av normbrytande karaktär om än mycket begränsat. I resultatet framgår det även att flertal diskurser som är både överordnade och underordnade förekommer i böckerna som i sin tur speglar samhälleliga maktrelationer