Syftet med vår studie är att lyfta fram unga tjejer som befinner sig i riskzonen till kriminalitet, en grupp i samhället som ofta går under radarn och inte uppmärksammas. Påföljden kan bli att dessa unga tjejer inte får de insatser de behöver då problematiken inte identifieras. Det behövs en ökad förståelse och medvetenhet kring synen på unga tjejer med kriminella beteenden, då det kan ge större insikt i deras situation. Studien har genomförts med en kvalitativ ansats genom fyra semistrukturerade intervjuer med tre olika professioner som alla arbetar nära ungdomar i deras vardag och möter tjejer med tendenser till ett kriminellt beteende. De informanter som deltagit i studien var yrkesverksamma inom fritidsverksamheten och fältenheten i Trollhättans stad, samt en gruppchef inom polisen. Den insamlade empirin spelades in och transkriberades för analys med en tematisk ansats. Som teoretisk utgångspunkt till studien använde författarna det utvecklingsekologiska perspektivet med genomgång de olika systemen på mikro, meso och makronivå som visar att det socialpedagogiska arbetet med unga tjejer i riskzon till kriminalitet samt förståelsen till problematiken, både finns på individ och samhällsnivå. Studien centrerar kriminalitet, normer, riskzon, unga tjejer och identifiering som relevanta begrepp. Studien visar att informanterna identifierar unga tjejer i riskzonen till kriminalitet utifrån ett normbrytande beteende och att polisen som profession är den som har mest erfarenhet av denna målgrupp. Samtliga informanter känner och reflekterar kring oro i sina respektive yrkesgrupper, vidare genomförs både orosanmälningar och orossamtal. Slutligen kan det konstateras att unga tjejer i riskzon till kriminalitet är en målgrupp som rör sig i flera av samhällets arenor och att en bred grupp olika professioner som arbetar inom socialt arbete, möter dem. Identifieringen av tjejerna påverkas av och sker utifrån normer och föreställningar som finns på samhällsnivå och som genomsyrar de professionellas arbetssätt och synsätt på målgruppen. Samtliga som deltagit i studien betonar att samverkan mellan de olika professionerna och med ungdomarnas föräldrar, är en avgörande del i att fånga upp unga tjejer i riskzon till kriminalitet.