Bakgrund: Konsten har sedan lång tid tillbaka haft en nära koppling till barns lärande och haft en betydande del i all förskoleverksamhet. I takt med tiden har synen på estetiska aktiviteter och dess betydelse för barnens lärande förändrats. Det sägs att estetiska aktiviteter har hamnat i skymundan och ges inte lika mycket plats som andra teoretiska ämnen såsom matematik och språk. Det sägs även att estetiska aktiviteter används främst för att stärka inlärningsprocesser inom teoriämnen istället för att utveckla kunskaper i och om estetik i sig. Mot bakgrund av detta fann vi det intressant att studera hur estetiska aktiviteter används i förskolan och förskollärarens intentioner med dem.

Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka vad förskollärarens intention med estetik är samt i vilken grad estetik utgör ett mål respektive ett medel i förskolans verksamhet enligt förskolläraren.

Metod: Empirin i denna kvalitativa forskningsstudie består av nio intervjuer. Intervjuerna har spelats in, transkriberats och använts som underlag i analysen.

Resultat: Resultatet visar att förskollärarna främst använder estetik för att barn ska utveckla annan kunskap än estetik i sig. De utrycker att de använder estetik för att stärka inlärningsprocesser inom teoriämnen såsom språk och matematik. Det sker sällan undervisning eller aktiviteter där fokus ligger på ett lärande inom det estetiska fältet utan endast lärande inom teoriämnen. Anledningen till det är att de inte har goda förkunskaper inom estetik och de inte fått möjlighet att utveckla sina förmågor kring arbete med estetik som mål.