Bakgrund: Studien handlar om vikten av högläsning för barns språkutveckling och deras förmåga att anpassa sig till omvärlden. Olika författare påpekar olika saker om högläsningens betydelse för barn och deras språkutveckling. Läroplanen för förskolan 2018 tar upp betydelsen av språkutveckling för barn och i läroplanen står det även att förskolans uppdrag är att främja barnens språk och digitala kompetens. Vidare i texten nämns det även hur högläsnings situationerna kan se ut i små eller stora barngrupper samt hur det påverkar undervisningen.

Syfte: Syftet med studien är att undersöka hur förskollärare ser på användning av högläsning i förskolan och vilken betydelse de menar högläsning har för barnen. Studien syftar till att besvara följande frågeställningar; Vilken betydelse menar förskollärare att högläsningen har för barnen? Hur beskriver förskollärare sitt arbete med högläsning?

Teori: Studien har sin utgångspunkt i det sociokulturella perspektivet där vårt resultat analyseras med hjälp av begreppen: scaffolding, mediering och proximal utvecklingszon.

Metod: En kvalitativ intervjustudie där vi genomfört semistrukturerade intervjuer med sju förskollärare i olika kommuner.

Resultat: Resultatet visar att det finns fler än ett sätt att jobba med högläsning, där våra informanter utrycker hur viktigt det är för språkutvecklingen. I vårt resultat har vi kommit fram till att förskollärarna använder högläsning som ett medierande redskap till vardags. Bland våra förskollärare framkom det dessutom att många använde sig av olika typer av läsvila. Att högläsningen främjar både intellektet och fantasin är något som framkommer tydligt i vårt resultat.