Bakgrund: De flesta barn behöver någon gång genomgå nålrelaterade procedurer, vilket ofta skapar oro och rädsla. Barnets erfarenheter från hälso- och sjukvården kan påverka den framtida vården och det vårdsökande beteendet i vuxen ålder. Det är därför viktigt att barnsjuksköterskan i varje enskilt möte med barnet arbetar utifrån barnkonventionen med syftet att göra barnet delaktigt för att öka känslan av kontroll. För detta krävs kompetens om barnets behov, utvecklingsfaser och lyhördhet för barnets önskemål.

Syfte: Att beskriva hur barnsjuksköterskan kan göra barnet delaktigt i samband med nålrelaterade procedurer inom barnsjukvården.

Metod: En integrativ litteraturstudie enligt Whittemore och Knafl användes. Artiklarna söktes i databaserna Cinahl, PubMed och PsychInfo.

Resultat: Resultatet visar på två huvudkategorier med underkategorier som alla är viktiga faktorer för att barnsjuksköterskan ska kunna göra barnet delaktigt i samband med nålrelaterade procedurer. Den ena huvudkategorin är barnsjuksköterskans relationsskapande strategier med underkategorierna: skapa en god relation genom samtal, ge uppmuntran och bekräftelse samt vara lyhörd inför barnets uttryck. Den andra huvudkategorin är barnsjuksköterskans förberedelser inför den nålrelaterade proceduren med underkategorierna: anpassa tid och vårdmiljö, involvera föräldrarna och låta barnet välja distraherande åtgärd. 

Slutsats: Nålrelaterade procedurer skapar ofta oro hos barnet. Barnsjuksköterskan kan lindra oron genom att göra barnet delaktigt i den nålrelaterade proceduren. Genom att barnsjuksköterskan skapar en god relation till barnet och förbereder barnet inför den nålrelaterade proceduren bidrar hon till att öka barnets känsla av kontroll och en mindre negativ upplevelse av den nålrelaterade proceduren