Grönstruktur är en viktig del för att skapa ett trivsamt, attraktivt och hållbart samhälle för människor att leva i. Idag bor mer än 85% av Sveriges befolkning i städer och tätorter vilket innebär att människors hälsa och välmående påverkas av den stadsmiljö de lever i. Med flera politiska målsättningar och krav på en god bebyggd miljö ligger ett stort ansvar på kommunernas planering och utveckling av städer. Grönska har genom forskning påvisats ha en mångfunktionell betydelse för samhällsutvecklingen genom att främja ekologisk mångfald, öka fysisk aktivitet och stärka den sociala samhörigheten.

Syftet med studien är att undersöka hur Göteborg arbetar med grönstruktur i praktiken utifrån olika styrdokument och mål. Studien ska bidra till att få en ökad förståelse för hur grönstruktur i samhällsutvecklingen prioriteras och vilka faktorer som ligger bakom, samt hur dessa kan kopplas till hållbarhetsaspekterna. Arbetet är avgränsat till den kommunala nivån. Underlaget har samlats in genom att studera flertalet styrdokument från Göteborgs Stad samt genom intervjuer med tjänstepersoner som arbetar i kommunen. Empirin från studien har analyserats med hjälp av tidigare forskning och Scott Campbells "Planerarens triangel"-teori.

Resultatet av studien visar på att grönområden är en viktig faktor att beakta vid samhällsplaneringen, då de bidrar till bland annat social samvaro och en ökad livskvalitet för människor, djur och växtliv. Det är dock svårt att definiera begreppet grönstruktur, då det finns stora oklarheter kring vad som bör ingå i ett sådant område. Trots att det finns stora vinster med grönområden på flera olika plan, är det ändå svårt att motivera för dessa, då andra faktorer i samhällsplaneringen som bland annat ekonomin väger tyngre. Det är därför viktigt att tidigt i samhällsprocessen poängtera de värden och funktioner som grönområden för med sig och kunna ställa dessa i perspektiv mot övriga faktorer.

Green structure is an important part of creating a pleasant, attractive and sustainable society for people to live in. Today, more than 85% of Sweden's population lives in cities and towns, which means that people's health and well-being are affected by the urban environment they live in. With several political objectives and requirements for a good built environment place a great responsibility on the planning and development of cities by the municipalities. Through research, greenery has been shown to have a multifunctional significance for societal development by promoting ecological diversity, increasing physical activity and strengthening social cohesion.

The purpose of the study is to investigate how Gothenburg works with green structure in practice based on various governing documents and goals. The study will contribute to an increased understanding of how green structure in societal development is prioritized and which factors are behind it, as well as how these can be linked to sustainability aspects. The work is limited to the municipal level. The evidence has been collected by studying the majority of governing documents from the City of Gothenburg and through interviews with civil servants who work in the municipality. The empirical evidence from the study has been analyzed using previous research and Scott Campbell's 'Planner's Triangle' theory.

The results of the study show that green areas are an important factor to consider in community planning, as they contribute to, among other things, social togetherness and an increased quality of life for people, animals and plant life. However, it is difficult to define the concept of green structure, as there is great uncertainty about what should be included in such an area. Although there are large profits with green areas on several different levels, it is still difficult to justify them, as other factors in community planning, such as the economy, weigh more heavily. It is therefore important to highlight early in the social process the values and functions that green areas bring and to be able to put these in perspective against other factors.