Sveriges äldre befolkning förväntas bli en allt större andel av landets invånare och under de kommande åren förväntas fler att födas än avlida. Detta gör att antalet äldre för första gången i historien kommer att vara fler än antalet barn. Städer behöver därför i större grad anpassas till den äldre generationen, vilket är vad detta arbete ska undersöka. Syftet med studien är att analysera planeringen av den offentliga utomhusmiljön i Göteborg utifrån ett äldreperspektiv och äldres perspektiv samt med fokus på Jubileumsparken i Göteborg. Visionen är att vidga kunskaperna kring den åldersvänliga stadsplaneringens mål och tillvägagångssätt, med fokus på äldre.

Metoden som arbetet har utgått från är en kvalitativ litteratur- och dokumentgenomgång vilken kompletterades med empiri i form av intervjuer samt deltagande observation. Arbetet har även baserats på en fallstudie om Jubileumsparken i Göteborg. Resultatet av studien visar hur hänsyn tas till de äldre i stadsplaneringen och hur arbetet med att involvera äldre genomförs. Angående Jubileumsparken framgår vilka åtgärder som har vidtagits eller skulle kunna vidtas för att främja de äldre.

En slutsats som kan dras är att arbetet för åldersvänlighet i Göteborg sker från olika håll och på olika sätt. Samarbetet mellan kommunen och äldre genom olika pensionärsråd ses som positivt från båda håll, men en förbättring skulle önskas för planeringen och utformningen av Jubileumsparken. För Jubileumsparken ges även förslag på åtgärder som skulle kunna främja de äldre. 

Sweden's elderly population is expected to become an increasingly large proportion of the country's inhabitants, and in the coming years more are expected to be born than to pass away. This will be the first time in history the amount of elderly people will outnumber the quantity of children. Therefore, cities need to be adapted to the older generation, which is what this essay will examine. The purpose of the study is to analyze the spatial planning of the public outdoor environment in Gothenburg and Jubileumsparken from an elderly perspective. The vision is to broaden the knowledge about goals and approaches of age-friendly urban planning, with a focus on the elderly people.

The method which has been used is based on a qualitative literature and document review which was supplemented with empirical evidence from interviews and a participant observation. The essay has also been based on a case study of Jubileumsparken in Gothenburg. The results of the study show how the elderly generation are taken into account in urban planning. It also shows how the work involving the elderly is implemented. Regarding Jubileumsparken, it appears which actions have been taken or could be taken to promote the elderly generation.

A conclusion that can be drawn is that the work for age-friendliness in Gothenburg is done from different directions and through different methods. The cooperation between the municipality and the elderly through various pensioners' councils is seen as positive from both sides, but an improvement would be desirable for the planning and design of Jubileumsparken. Suggestions are also given for actions that could promote the elderly in Jubileumsparken.