Denna studie har syftat till att bidra till en större förståelse för hur kommuner arbetar med social hållbarhet i praktiken genom att undersöka hur tre västsvenska kommuner arbetar med att skapa socialt hållbara mötesplatser. I studien besvaras följande frågeställningar:

- Hur definierar Göteborgs, Trollhättans och Sotenäs kommun begreppen social hållbarhet och mötesplats?

- Hur arbetar respektive kommun med att skapa socialt hållbara mötesplatser genom fysisk planering?

- Vilka målkonflikter ser kommunerna som hinder vid skapandet av socialt hållbaramötesplatser?

Studien är en komparativ fallstudie och bygger på en intervjustudie och en dokumentanalys. Den analysmetod som använts är kvalitativ innehållsanalys. För att uppnå en förståelse för kontexten har teori från tidigare forskning kring ämnet erhållits och presenterats.

Av undersökningen har kunnat ses att kommunerna som studerats arbetar med olika metoder för att skapa socialt hållbara mötesplatser. Det enda verktyg alla kommuner använder sig av är dialoger. I Trollhättans och Göteborgs kommun används också sociala konsekvensanalyser och Göteborgs kommun använder sig därtill av barnkonsekvensanalyser. Det har också framgått att det finns tolkningsutrymme i de aktuella begreppsdefinitionerna och att ekonomiska faktorer är de vanligast förekommande målkonflikterna vid skapandet av socialt hållbara mötesplatser.

This study has aimed to contribute to a larger understanding of how municipalities work with social sustainability in practice by investigating how three municipalities in western Sweden works with creating socially sustainable meeting places. In the study following questions are answered:

- How does Gothenburg, Trollhättan and Sotenäs municipalities define the terms social sustainability and meeting place?

- How does each municipality work with creating socially sustainable meeting places through spatial planning?

- Which goal conflicts do the municipalities see as difficulties when creating socially sustainable meeting places? 

The study is a comparative case study and is based on both interviews and a document analysis. The method used for analyzing is qualitative content analysis. To achieve an understanding of the context, theory based on previous research on the subject has been obtained and presented.

The study has revealed that the municipalities work with different methods in order to create socially sustainable meeting places. The only method used by all the municipalities is dialogue. Trollhättan and Gothenburg also use social impact assessments and Gothenburg is the only municipality that uses child impact assessments. The study has also shown that there is room for interpretations in the current definitions of terms and that the economic factors are the most common goal conflicts for the municipalities when creating socially sustainable meeting places.