Naturen är av värde för oss människor genom att vi utvinner dess resurser för att överleva vilket gör att det också är av vikt att vårda den. För att inte äventyra framtida försörjning av naturens nyttor måste det finnas en balans mellan resursuttag och naturens möjlighet till återväxt. Utmaningen uppkommer när befolkningen ständigt ökar och utvinner resurser i allt högre utsträckning än tidigare. Enligt internationella rapporter pågår en utarmning av terrestra ekosystem och för att handskas med utarmningen är det mer hållbart att skydda och sköta naturen nu i stället för att återställa den senare. Tidigt under 2023 när Länsstyrelserna tog del av årets budget för skötsel av naturreservat kunde de ge en indikation på att det kan leda till konsekvenser för deras arbete med att sköta Sveriges naturreservat. Regeringen har i årets budget minskat de medel som delas ut för att sköta värdefull natur med cirka 70 procent mot föregående år.

I denna studie undersöks hur den minskade budgeten påverkar länsstyrelsens skötselarbete i Sveriges naturreservat. Avsikten är att belysa hur de ekonomiska faktorerna i form av minskade anslag kan få vidare konsekvenser i länsstyrelsens arbete med att underhålla naturreservat. För att besvara studiens frågeställningar har kvalitativa intervjuer genomförts med sju verksamma från fem av landets Länsstyrelser. Genom att besvara frågeställningen kan studien bidra till att belysa de förändringar i arbetssätt som uppstår och i vilken omfattning regeringens budget för 2023 påverkar arbetet med skötsel hos Sveriges länsstyrelser.

Resultatet visar att länsstyrelsens skötselarbete i naturreservaten påverkas till följd av den minskade budgeten. Länsstyrelsen får prioritera annorlunda i och med den minskade budgeten och de största förändringarna går att urskilja i arbetet med restaureringar och bekämpningen av invasiva främmande arter. Avgörande för hur länsstyrelserna väljer att prioritera är bland annat hur akuta de anser att skötselåtgärderna är, men i studien framkom även andra faktorer som avgör prioriteringen och i vilken utsträckning det enskilda länet påverkas av den minskade budgeten. Dessa faktorer är bland annat länets geografiska förutsättningar och vilken typ av projekt de påbörjat tidigare år. Yttre avgörande faktorer som påverkar i Länsstyrelsernas skötselarbete handlar bland annat om den årliga variationen i budget och hur riktade tidsbegränsade medel leder till följdkostnader när insatserna avslutas. Avgörande är också om budgeten fortsätter på en låg nivå under en längre tid. De är främst då riskerna tycks uppkomma för naturvärdena och den biologiska mångfalden riskerar att minska.

Avslutningsvis visar resultatet att minskade medel försvårar länsstyrelsens arbete, men ett minst lika stort problem tycks vara den stora variationen i medel med korta årliga intervall. När stora satsningar avbryts riskerar arbete bli ogjort vilket leder till att de medel som tilldelats länsstyrelsen inte fått tänkt effekt. En låg budget över tid leder även till ökade kostnader i framtiden då åtgärder som dröjer kräver större insatser på sikt.

As nature holds value for us humans through the extraction of its resources for our survival, it is also crucial that we care for it. To ensure the sustainable provision of nature's benefits in the future, a balance must be struck between resource extraction and the ability of nature to regenerate. The challenge arises when the population continually grows and resources are extracted to a greater extent than before. Reports suggest ongoing depletion of terrestrial ecosystems, and to address this depletion, it is more sustainable to protect and manage nature now rather than restore it later. In early 2023, when the County Administrative Boards received their annual allocation for nature reserve management, indications emerged that it could have consequences for their work in managing Sweden's nature reserves. The government has reduced the funds allocated for the management of valuable nature by approximately 70 percent compared to the previous year in this year's budget.

This study examines whether the decreased budget affects the County Administrative Board's management work in Sweden's nature reserves. The aim is to shed light on how the economic factors, in the form of reduced allocations, can have broader consequences in the County Administrative Boards' efforts to maintain the nature reserves. To answer the research questions, qualitative interviews were conducted with seven individuals working in the County Administrative Boards of the country's five regions. By addressing these questions, the study contributes to highlighting the changes in work processes that arise and the extent to which the government's budget for 2023 affects the management work of Sweden's County Administrative Boards.

With the decreased funding, the County Administrative Boards need to prioritize differently, and the most significant changes can be observed in the work related to restoration and the control of invasive alien species. The crucial factors influencing the County Administrative Boards' prioritization include the perceived urgency of management measures. Further factors include the county's geographical conditions and the type of projects initiated in previous years. External determining factors affecting the County Administrative Boards' management work include the annual variation in budget and how targeted time-limited funding leads to subsequent costs when the efforts conclude. It is also critical whether the budget remains low over an extended period, as this is when risks seem to arise for nature values and the risk of decreasing biodiversity.

In conclusion, the results demonstrate that reduced funding complicates the work, but an equally significant issue appears to be the substantial variation in funding with short annual intervals. When major initiatives are interrupted, there is a risk of work being left unfinished, resulting in the allocated funds to the County Administrative Boards not achieving the intended effect. A low budget over time also leads to increased costs in the future, as delayed measures require greater efforts in the long run.