Each year, around 550 children need palliative care in Sweden. The goal of palliative care is to improve the quality of life for the child. With the child as a patient the child’s families are added, which the nurses are responsible for keeping informed and involved in the child’s care. Caring for children in a palliative stage brings challenges for nurses regarding the emotions they experiences and in the communication with the child. The aim of the study was to illustrate nurses’ experiences of meeting children in palliative care. The method used was an integrated compilation of 10 qualitative studies. The studies were analyzed, and three themes and six subthemes were formed. The themes in the result were support for children and families, emotional involvement, and challenges in the care meeting. Subthemes in the result were alleviate children's suffering, involve family, manage own emotions, find support from colleagues, customized communication and need for knowledge and experience. The conclusions based on the result was that the nurse caring in children in palliative care is challenging in many ways. Support from other nurses is necessary to handle the emotions they are experiencing. Communication is an important ability to handle to be able to communicate with the child and their family. The nurses also experienced need for knowledge and experience in palliative care for children.

Syftet med litteraturstudien var att belysa sjuksköterskors upplevelser av att möta barn i palliativ vård. Resultatet visade att arbetet med barn i palliativ vård innebar flertalet utmaningar för sjuksköterskorna och att se barnen lida och befinna sig i slutet av livet upplevdes svårt och orättvist. Att lindra barns lidande och involvera familjerna blev en stor del av sjuksköterskans uppgift. I resultatet framkom det att emotionell involvering var återkommande för sjuksköterskorna som arbetar med barn i palliativ vård. Det uppkom känslor för sjuksköterskorna i samband med vårdandet av barnen, känslorna beskrevs som sorg, frustration och hjälplöshet. För att hantera känslorna var stöd från kollegor en betydelsefull del för att orka fortsätta vårda barnen. Att inneha kommunikativ förmåga var viktig i omvårdnaden för att bedriva vård av god kvalitet. Däremot var kommunikationen en utmaning, det krävdes kunskap och erfarenhet hos sjuksköterskorna för att kunna anpassa denna efter barnen och familjerna för att främja delaktighet. Behovet av kunskap var viktigt då det visades att det fanns brister i kunskap och utbildning hos sjuksköterskorna gällande palliativ vård för barn. Målet med palliativ vård är att förbättra livskvaliteten och lindra barnens lidande. Den palliativa vården utgår från fyra hörnstenar. Hörnstenarna är symtomlindring, samarbete, kommunikation och relation samt stöd till familj. För barn inom palliativ vård är familjen viktig. Sjuksköterskorna inom den palliativa vården har till uppgift att stödja barn och familjer samt hjälpa dem att komma till insikt med sjukdomstillståndet och dess innebörd. För att omvårdnaden ska bli av god kvalitet krävs det att sjuksköterskorna anpassar kommunikationen och informationen. Litteratursökningen resulterade i tio kvalitativa artiklar som söktes fram i två olika databaser genom två systematiska sökningar. I analysen skapades tre teman och sex underteman som sedan användes för att sammanställa resultatet. I diskussionen jämfördes likheter och skillnader från resultatet gentemot bakgrunden, kommunikation och tidigare forskning. I resultat diskussionen kopplades resultatet till normer om barnen i hälso- och sjukvården och Förenta nationernas hållbarhetsmål. Den valda metoden diskuterades där styrkor, svagheter, trovärdighet, giltighet, överförbarhet och etiska överväganden lyftes.