Background From a global perspective, around 8.4 million individuals live with diabetes type 1, which is a chronic disease for which complex medical treatment. The disease can lead to complications and women with type 1 diabetes have a higher risk of mental illness. Women with a medical disability also violate society's norms. Competence and understanding of the basic nurse can prevent ill health and alleviate suffering.

Aim: The purpose of this literature review was to investigate women's experience of living with type 1 diabetes during reproductive age.

Method: A literature study based on twelve articles of qualitative method were analyzed and a new result built up. Through analysis with the support of Friberg's five-step process, three main themes and ten subthemes emerged.

Results: The result showed that the feeling of inadequacy in the form of physical, sexual and psychological limitations and lack of knowledge was described. The women also experienced a sense of sadness characterized by worry and fear for the future. To overcome this disease, support and motivation were important.

Conclusion: The preventive work can prevent women with type 1 diabetes from risking exclusion, sexual ill health, necessary suffering and contracting mental illness. In order to promote women's health and help them reach acceptance, knowledge, support and confirmation from the health and medical services and relatives were required. By being able to make demands and question society's norms, work can be done for a more equal illness experience.

Syftet med denna litteraturstudie var att undersöka kvinnors upplevelse av att leva med diabetes typ 1 under reproduktiv ålder. I resultatet framkom en del skillnad i upplevelser beroende på vart i livet under den reproduktiva perioden kvinnorna befann sig, men även många likheter identifierades. Resultatet visade att kvinnor bar känslor som oro och rädsla, otillräcklighet samt en känsla av att vara annorlunda. Sjukdomen innebar begränsningar i vardagen som beskrevs som betungande. Frustration och besvikelse uttrycktes hos kvinnorna kring sjukdomens komplexitet och de beskrev känslor som att inte kunna ta en paus från sjukdomen, att bli berövad av sin spontanitet och frihet samt att inte duga till trots väl valda strategier att kontrollera sjukdomen. Acceptans kring att sjukdomen var en del av kvinnornas personlighet förknippades med bättre egenvård och motivation till att kontrollera sjukdomen. Förståelse och acceptansen erhölls främst genom stöd och hopp från hälso- och sjukvårdspersonal samt närstående. Även känslan av samhörighet och att inte vara ensam med sjukdomen var betydelsefull. Examensarbetet belyser två vårdvetenskapliga begrepp; människa och lidande. Denna litteraturstudie har en kvalitativ ansats då kvinnors upplevelser efterfrågas. Av tolv artiklar som analyserades framkom tre teman samt tio subteman som beskriver resultatet. Kompetens hos sjuksköterskor kring kvinnors upplevelse av att leva med diabetes typ 1 under reproduktiv ålder kan främja hälsa, identifiera ohälsa och lindra lidande. Diskussionen och slutsatsen i detta arbete lyfter normer kring att vara kvinna med en kronisk sjukdom samt konsekvenser som de upplevda känslorna kan leda till framför allt för de enskilda kvinnorna, men också ur ett hållbarhetsperspektiv för samhället.