Bakgrund: Andelen äldre i befolkningen ökar eftersom flertal sjukdomar kan behandlas effektivare, men många av de äldre är sköra. Risken att drabbas av negativa hälsokonsekvenser är betydligt högre hos en person som är skör än hos någon som inte är det. Det har utvecklats flera olika bedömningsinstrument för att lättare kunna identifiera skörhet. Inom den kommunala hälso- och sjukvården har distriktssköterskor ett omfattande ansvar över äldre personers vård på primärvårdsnivå. Vården bör utformas med ett personcentrerat förhållningssätt i partnerskap med patienten. Enligt Travelbees omvårdnadsteori uppfylls omvårdnadens mål genom en mellanmänsklig relation mellan patienten och distriktssköterskan. 

Syfte: Att beskriva distriktssköterskors erfarenheter av sköra patienter i kommunal hälso- och sjukvård.

Metod: En systematisk litteraturstudie av kvalitativa studier genomfördes enligt metod beskriven av Bettany-Saltikov och McSherry. Datainsamling gjordes systematiskt i databaserna CINAHL och PubMed och resulterade i 17 artiklar som efter kvalitetsgranskning inkluderades i litteraturstudien. I analysprocessen utfördes öppen kodning av meningsenheter som resulterade i underkategorier och huvudkategorier.

Resultat: Resultatet presenteras i tre huvudkategorier; se skörheten, planering av vården och sjukvårdens förutsättningar. Att se och förstå skörhet kunde underlätta det komplexa arbetet med de sköra äldre. För att främja en god vård var det av stor vikt att planera vården tillsammans med patienten och ta ställning till beslut angående framtiden. Det krävdes också kompetens hos personalen tillsammans med en god samverkan mellan kollegor och mellan olika vårdgivare för att möta patientgruppen. Resurser var också en förutsättning för det personcentrerade arbetssättet att fortgå.

Slutsats: Synliggörandet av skörhet och en personcentrerad helhetsbedömning av patienten underlättar planeringen och hanteringen av olika vårdsituationer.

Background: The prevalence of older adults in the population is increasing. The risk of suffering from negative health problems is significantly higher in a person who is frail. Several instruments to assess frailty have been developed to identify frailty more easily. Within municipal health care district nurses have an extensive responsibility for the care of older people at the level of primary care. Care should be designed with a person-centered approach. According to Travelbee´s nursing theory the goals of nursing are fulfilled through an interpersonal relationship between the patient and the district nurse.

Aim: To describe district nurses’ experiences of frail patients in community health care

Method: A systematic literature review of qualitative studies was conducted according to the method described by Bettany-Saltikov and McSherry. It was based on 17 qualitative articles from the databases Cinahl and PubMed. 

Results: The analysis of the articles led to three main categories; see the frailty, planning of care and the conditions of healthcare. Seeing and understanding frailty could facilitate complex work with the frail elderly. In order to promote good care, it was important that the care was planned together with the patient and that decisions regarding the future were discussed. Competence was required together with a good collaboration between colleagues and between different healthcare providers. Recourses were also a perquisite for the person-centered working method to continue.

Conclusion: The visibility of frailty and a person-centered holistic assessment can prevent and alleviate frailty.