Social Services Act replaced the Child Welfare Act in 1982. It stipulated that professionals working with children and young people should report any suspicions of child maltreatment. Despite a significant increase in the number of reports expressing concerns about child maltreatment, several reports indicate that too few notifications are initiated, including from preschools. To gain an overview of the factors influencing preschool staff's decision-making process regarding reporting concerns, this literature study aims to compile the current state of knowledge on factors affecting the decision-making process of preschool personnel and clarify the needs for further research and development work in preschools. Previous research has shown that lack of knowledge, the desire to maintain a good relationship with children and parents, and a lack of trust in the work of Social Services are factors that preschool staff have identified as barriers in their decision-making process regarding reporting suspicions of child maltreatment. To obtain an overview of the knowledge produced in the past decade, several scientific databases were searched, and many reports and publications were reviewed. The study focused on examining all Swedish peer-reviewed studies and research reports published after 2013, written in both Swedish and English, and including the work of preschool staff. The study's results confirm that one inhibiting factor in reporting suspicions of child maltreatment is the staff's fear of damaging their relationship with the children and their parents. The study confirms the already known factor that a lack of trust in the work of Social Services remains a hindrance for preschool personnel to report concerns about children they suspect are at risk. A new theme that emerges is the importance of providing staff with the opportunity to manage their emotions and their need to base their decisions on the best interests of the child. The results show that preschool staff are concerned about children's safety but lack knowledge about how to interpret signs in children who do not express being subjected to violence or neglect. The study's results indicate a lack of knowledge about how children's and parents' mental health, ethnicity, and social class affiliations affect their relationships with preschool personnel and, therefore, the staff's propensity to want to report concerns of violence, neglect, or caregiving deficiencies. The importance of language and communication in the assessment process also needs further investigation. 

Socialtjänstlagen ersatte barnavårdslagen 1982. Där fastslogs att yrkesverksamma som arbetar med barn och ungdomar ska anmäla alla misstankar om att barn far illa. Trots en markant ökning av antalet orosanmälan om misstanke om att barn far illa flaggas i flera rapporter att för få anmälningar initieras bland annat från förskolor. För att få en överblick på de faktorer som påverkar förskolepersonalen att göra en orosanmälan syftar litteraturstudien att sammanställa kunskapsläget om faktorer som påverkar beslutprocessen hos förskolepersonalen och tydliggöra behov av vidare forskning och utvecklingsarbetesom föreligger i förskolorna. Tidigare forskning har visat att bristande kunskap, viljan att behålla en bra relation med barn och föräldrar samt bristande tillit till Socialtjänstens arbete är faktorer som förskolepersonalen har uppgett som hinder i deras beslutprocess om att anmäla misstankar om att barn far illa. För att få en överblick av kunskap som har producerats under senaste decenniet genomsöktes flera vetenskapliga databaser. Stort antal rapporter och publikationer lästes in. Studien fokuserade på att undersöka alla svenska peer-reviewed studier och forskningsrapporter som hade publicerats efter 2013. Alla valda studier var skrivna på svenska och engelska och innefattade förskolepersonalens arbete. Studiens resultat bekräftar att en hindrande faktor att anmäla misstankar om barn far illa är personalens rädsla att skada relationen med barn och barnens föräldrar. Studien bekräftar den redan kända faktorn att bristande tillit till socialtjänstens arbete fortfarande är en faktor som hindrar förskolepersonalen att orosanmäla barn som misstänks fara illa. Ett nytt tema som uppenbarar sig är vikten av att ge personalen möjlighet att hantera sina känslor och deras behov av att grunda sitt beslut på barnens bästa. Resultatet visar att förskolepersonalen är måna om barnens säkerhet men saknar kunskap om hur de kan tolka tecken hos barn som inte uttrycker att de utsätts för våld eller omsorgsbrister. Studiens resultat visar att det råder brist på kunskap om hur barnens och föräldrarnas psykiska hälsa, etnicitet och sociala klasstillhörigheter påverkar relationer med förskolepersonalen och därmed personalens benägenhet att vilja orosanmäla vid en eventuell misstanke om våld, vanvård eller omsorgsbrister. Även språkets och kommunikationens vikt i bedömningsprocessen behöver undersökas vidare.