Goodwill är en immateriell tillgång bestående av övervärden. Till följd av detta anses tillgången vara oklar, vilket har lett till att det vuxit fram flera olika sätt att hantera tillgången på. Ett sätt är det svenska regelverket K3/RFR2 och ett är det internationella regelverket IFRS. Värderingen av goodwill skiljer sig mellan de olika regelverken eftersom de har olika syn på hur tillgången ska hanteras. Studien syftade därför till att identifiera hur företag, som gått från att vara onoterade till noterade och därmed bytt redovisningsmetod och regelverk från K3, alternativt RFR, till IFRS, hanterat goodwill-posten. Tidigare studier inom området diskuterar hur de båda regelverken skiljer sig frånvarandra. Det svenska regelverket bygger på att goodwill får en förväntad livslängd, medan IFRS bygger på nedskrivningsprövningar vid behov. Dessa nedskrivningsprövningar har ingen tydlig bild kring hur de ska gå till vilket har lett till ett komplext regelverk som tolkas fritt bland företagen. I denna studie har en kvalitativ metod följts. En datainsamling av dokument i form av företags årsredovisningar har gjorts, för att sedan granskas på ett djupare plan. I studien har 202 bolag granskats, varav 15 av dessa följde kriterierna för denna studie. Vidare fanns det en närliggande population med bolag som bytt regelverk redan innan börsnotering. Denna population bestod av 62 bolag, och av dessa genomfördes ett stickprov där tio bolag granskades. Detta ledde i sin tur till följande empiri; i studien framgår det att samtliga bolag genomfört en återföring av tidigare avskrivningar. Utav 15 bolag hade enbart två valt att genomföra en nedskrivning det året de bytt regelverk. Vidare visar empirin på att bolagen hanterat goodwill på liknande sätt trots storlek på företaget och dess goodwillpost. Utöver detta skiljde sig inte den närliggande populationen något från populationen i denna studie. En av studiens slutsatser blev att två mönster identifierades vid övergången till IFRS. Det första blev att samtliga bolag återförde tidigare genomförda avskrivningar, och det andra att majoriteten inte genomfört nedskrivning. En annan slutsats blev att det tyder på att det finns opportunistiska motiv vid hanteringen av goodwill enligt IFRS. Detta är möjligt då IFRS saknar en tydlig ram vilket leder till att bolagen tolkar och använder IFRS så som de själva vill. Dessutom kunde en slutsats dras om att goodwills storlek inte påverkar hur tillgången hanteras.

Goodwill is an intangible asset consisting of excess value. As a result, the asset is considered unclear, which has led to the development of several different ways to handle the asset. One way is the Swedish accounting framework K3/RFR2, and another is the international accounting framework IFRS. The valuation of goodwill differs between the different frameworks because they have different views on how the asset should be handled. Therefore, the study aimed to identify how companies that have gone from being unlisted to listed and thus changed their accounting method and framework from K3 or RFR to IFRS have handled the goodwill. Previous studies in the field discuss a lot about how the two frameworks differ from each other. The Swedish framework is based on goodwill having an expected lifespan, while IFRS is based on impairment testing when necessary. These impairment tests have no clear view of how they should be carried out, which has led to a complex framework that is interpreted freely among companies. This study followed a qualitative method. Data collection of documents in the form of companies' annual reports was made, and then examined on a deeper level. In the study, 202 companies were examined, of which 15 met the criteria for this study. Furthermore, there was a neighboring population of companies that had already changed frameworks before listing. This population consisted of 62 companies, and a sample was taken where ten companies were examined. This led to the following empirical evidence. The study shows that all companies have carried out a reversal of previous depreciation. Of the 15 companies, only two had chosen to carry out an impairment in the year they changed framework. Furthermore, the empirical evidence shows that the companies have handled goodwill in a similar way despite the size of the company and its goodwill. In addition to this, the neighboring population did not differ from the population in this study. One of the conclusions of the study was that two patterns were identified during the transition to IFRS. The first one was that all companies reversed previously recorded depreciation, and the second one was that the majority did not impair assets. Another conclusion was that it indicates that there are opportunistic motives in the handling of goodwill under IFRS. This is possible because IFRS lacks a clear framework, which leads companies to interpret and use IFRS as they wish. Additionally, a conclusion could be drawn that the size of goodwill does not affect how the asset is handled.