Bakgrund: En stor andel av befolkningen har låg hälsolitteracitet vilket kan få negativa konsekvenser för hälsan och medföra ökade vårdkostnader. Kunskap om hälsolitteracitet är väsentlig för en välfungerande kommunikation i mötet med patienten. Distriktsköterskan har ett ansvar att genom utbildning och information, stärka personens egna resurser till egenvård så att denne själv skall kunna ta ansvar för sin hälsa.

Syfte: Syftet med denna studie var att beskriva hur hälsolitteracitet påverkar patienters förmåga att hantera sin hälsa.

Metod: Examensarbetet grundade sig i en kvalitativ litteraturstudie och analysmetoden var kvalitativ innehållsanalys med deduktiv ansats beskriven av Elo och Kyngäs. Data analyserades deduktivt utifrån de fyra dimensionerna tillgång, förstå, värdera och tillämpa som utgör kärnan av hälsolitteracitet beskriven av Sörensen m.fl. (2012).

Resultat: Flera underkategorier identifierades inom hälsolitteracitetens dimensioner: tillgång, förstå, värdera och tillämpa. Tillgång handlade om vårdpersonal som källa till hälsoinformation, att vårdpersonal behöver anpassa information efter patientens behov och att kontakten med vårdpersonal är väsentlig. Tillgång till information handlade också om bristande åtkomst till hälso- och sjukvård, hur patienten letar information på egen hand och att närstående kan ge stöd. Förståelsen var beroende av patientens språkförståelse och det framkom att medicinska termer och jargong utgör hinder för förståelsen. Förståelsen handlar också om att inse allvaret i sjukdomen, att vara i en utsatt position och att kunna ställa frågor. Värdera handlade om att söka bekräftelse från vårdpersonal och närstående, att vara kritisk till hälsoinformation och att lita till egen kunskap och erfarenhet. Tillämpa handlade om svårigheter att lösa problem, om svårigheter att göra förändring, att stöd från närstående och vårdpersonal förenklar och att hopp om bättre hälsa underlättar.

Slutsats: Det förekom stora variationer i patienters hälsolitteracitet och deras förmåga hantera sin hälsa. Kommunikation och informationsöverföring visade sig vara stora utmaningar. Patientens relation till vårdpersonal och närstående var viktig för att tillgodose patientens behov av adekvat och meningsfull information. Hälsolitteracitet har visat sig vara ett mångdimensionellt och komplext begrepp där många faktorer spelar in och påverkar utfallet vilket stämmer överens med Sörensens integrerade modell för hälsolitteracitet. 

Background: A large percentage of the population has low health literacy, which can have negative consequences for health and lead to increased healthcare costs. Knowledge of health literacy is essential for well-functioning communication in the meeting with the patient. The district nurse has a responsibility to, through education and information, strengthen the person's own resources for self-care so that he can take responsibility for his own health.

Aim: The purpose of this study was to describe how health literacy affects patients' ability to manage their health.

Method: This thesis was based on a qualitative literature review and the analysis method is qualitative content analysis with a deductive approach as described by Elo and Kyngäs. Data were analysed deductively based on the four dimensions access, understand, appraise and apply which forms the core of health literacy as described by Sörensen et al. (2012).

Results: Several subcategories were identified within the dimensions of health literacy: access, understand, appraise and apply. The access was about healthcare professionals as a source of health information, that healthcare professionals need to adapt information to the patient's needs and that contact with healthcare professionals is essential. The access to information was also about lack of access to healthcare, how the patient searches for information on his own and whether relatives can provide support. The understanding depended on the patient's language comprehension and it appeared that medical terms and jargon are obstacles to comprehension. Understanding is also about realizing the seriousness of the disease, being in a vulnerable position and being able to ask questions. The appraise was about seeking confirmation from healthcare professionals and relatives, being critical of health information and relying on one's own knowledge and experience. The application was about difficulties in solving problems, about difficulties in making change, that support from relatives and healthcare professionals simplifies and that hope for better health facilitates.

Conclusion: There were large variations in patients' health literacy and their ability to manage their health. Communication and information transfer proved to be major challenges. The patient's relationship with healthcare staff and close relatives was important to meet the patient's need for adequate and meaningful information. Health literacy has proven to be a multidimensional and complex concept where many factors come into play and affect the outcome, which is in line with Sörensen's integrated model for health literacy.