Bakgrund: Palliativ vård innebär vård vid obotlig sjukdom där avsikten är att lindra lidande och främja livskvaliteten. I de fall där symtomen ej kan lindras fullt ut kan det bli aktuellt med palliativ sedering som är en sänkning av medvetandet hos patienter med hjälp av medicin för att lindra deras lidande. När patienterna lider så lider även närstående. Att vara närstående till en patient i livets slutskede är en utmanande situation.

Syftet: Syftet med denna systematiska integrativa litteraturstudie var att undersöka hur palliativ sedering av svårt sjuka personer upplevdes av deras närstående. 

Metod: Integrativ metod möjliggjorde att artiklar med både kvalitativ och kvantitativ ansats kunde analyseras strukturerat. Artiklar från nio olika länder med väl utvecklad palliativ vård analyserades för att ta reda på närståendes upplevelse vid palliativ sedering. Till resultatet analyserades 14 artiklar som ledde fram till åtta olika kategorier. 

Resultat: Det framgick att en tredjedel av närstående till patienter som erhöll palliativ sedering led. Lidandet bestod av en oro över patientens välbefinnande. Ju längre sederingen pågick desto svårare blev upplevelsen för de närstående. Teknisk övervakningsutrustning kunde underlätta bedömningen av patientens symtom och ha en lugnande inverkan på närstående. Palliativsedering gav bra förutsättningar för närstående att få möjlighet att ta avsked vilket uppskattades. En del närstående var av uppfattningen att sederingen förkortade patientens liv men alla ansåg att det viktigaste var att patienten var bra symtomlindrad och inte led. Det framkom att närstående ville ha tydlig information om vad de kunde förvänta sig av den palliativa sederingen, varaktigheten och om de läkemedel som används. Närstående angav att en bra symtomlindring av patienten och en god relation med vårdpersonalen gav förutsättningar för en god död. 

Slutsats: Närståendes välbefinnade påverkades under tiden patienten erhöll palliativ sedering och de mådde sämre ju längre tid sederingen pågick. Informationen från vårdpersonalen hade stor betydelse och det var viktigt att den var samstämmig. Teknisk övervakningsutrustning kunde vara till god hjälp för att visa närstående att sederingen var optimal och att patienten inte led. Således finns det stor potential och möjlighet till förbättringar genom att använda ny teknik och övervakningsutrustning inom den palliativa vården och framförallt vid palliativ sedering. 

Background: Palliative care means care in the event of an incurable illness where the intention is to alleviate suffering and promote quality of life. In cases where the symptoms cannot be fully alleviated, palliative sedation may be required which is a lowering of consciousness in patients using medication to alleviate their suffering. When patients suffer, so do relatives. Being close to a patient at the end of life is a challenging situation.

Aim: The purpose of this systematic integrative literature study was to investigate how palliative sedation of seriously ill people was experienced by their relatives.

Method: Integrative method made it possible for articles with both qualitative and quantitative approaches to be analyzed in a structured way. Articles from nine different countries with well-developed palliative care were analyzed to find out relatives' experiences of palliative sedation. For the result, 14 articles were analyzed which led to eight different categories.

Results: It was found that one third of relatives of patients who received palliative sedation suffered. The suffering consisted of a concern for the patient's well-being. The longer the sedation lasted, the more difficult the experience became for the relatives. Technical monitoring equipment could facilitate the assessment of the patient's symptoms and have a calming effect on relatives. Palliative sedation provided good conditions for relatives to have the opportunity to say goodbye, which was appreciated. Some relatives were of the opinion that the sedation shortened the patient's life, but everyone believed that the most important thing was that the patient had good symptomrelief and was not suffering. It emerged that relatives wanted clear information about what they could expect from the palliative sedation, its duration and about the drugs used. Relatives stated that good symptomrelief for the patient and a good relationship with the healthcare staff provided the conditions for a good death.

Conclusion: The well-being of relatives was affected while the patients received palliative sedation and they felt worse the longer the sedation lasted. The information from the healthcare staff was of great importance and it was important that it was consistent. Technical monitoring epuipment could be of great help to show relatives that the sedation was optimal and that the patient was not suffering. Thus, there is great potential and opportunity for improvments by using new technology and monitoring equipment in palliative care and above all in palliative sedation.